Brf och flerbostadshus

Antalet elbilar i Sverige har ökat snabbt den senaste tiden. I februari i år uppgick antalet laddbara bilar till närmare 17 000. Av dessa utgjorde 39 procent rena elbilar och återstoden laddhybrider. Prognosen för 2016 pekar på en fördubbling av antalet laddbara bilar, vilket skulle innebära en försäljning om 14 000 bilar i år. Ökningen av antalet elbilar innebär att frågan om infrastruktur för elbilsladdning blir allt mer aktuell, inte minst för bostadsrättsföreningar.

I samband med ett eventuellt beslut om att investera i infrastruktur för elbilsladdning uppstår ofta många frågor. Förutom valet av teknisk lösning och leverantör aktualiseras frågor om hur investeringen ska hanteras, liksom fördelning av kostnader. En viktig princip i många bostadsrättsföreningar är att kostnader ska fördelas rättvist. Samtidigt finns det ofta anledning att välja en lösning som är så enkel, bekymmersfri och kostnadseffektiv som möjligt. Vår ambition med denna guide är att besvara en del av dessa frågor, och förhoppningsvis bidra till att underlätta ett investeringsbeslut.

Besultsprocessen

Att utvärdera behovet av elbilsladdning i en förening kan vara en relativt omfattande process, liksom den arbetsinsats som krävs för utvärdering, val och upphandling av teknisk lösning och leverantör. Mot bakgrund av det kan det vara en bra idé att på ett tidigt stadium utse en intern projektledare och/eller tillsätta en arbetsgrupp i föreningen. Det kan också vara läge att redan tidigt i processen skapa en enkel tidplan och budget inför ett investeringsbeslut.

I vissa föreningar efterfrågar medlemmar redan möjligheter att ladda elfordon, medan andra föreningar väljer att proaktivt inleda arbetet med att installera infrastruktur för laddning av elfordon inför framtiden. När behovet av elbilsladdning väl har uppstått kan det vara fördelaktigt att i möjligaste mån ha förberett sig på det investeringsbeslut som ska fattas.

Identifiera laddningsbehov

En central fråga är hur stort föreningens behov av laddning är. Frågan har betydelse både för antalet installerade laddpunkter, dels för det totala effektbehov som uppstår. När man beräknar behovet av elbilsladdning bör man ställa sig frågan hur behovet kan förväntas förändras i framtiden. Räknar man exempelvis med att det långsiktiga behovet är betydligt större än dagens, kan det vara en bra idé att vid ledningsdragning förbereda för fler laddpunkter i framtiden.

Effektuttag

Det totala effektbehovet bestäms av den maximala effekt som tas ut vid ett och samma tillfälle - vilket normalt sett inträffar då många bilar laddar samtidigt, inte minst nattetid. Det antal bilar som ska laddas samtidigt påverkas dels av antalet hushåll som äger en laddbar bil, dels tidpunkten då de laddas. Vissa elbilsförare laddare ofta elbilen på annan ort, exempelvis i närheten av arbetsplatsen, medan andra uteslutande laddare elbilen vid bostaden.

Effektuttaget per laddare får stor betydelse i sammanhanget. En vanlig effekt på en elbilsladdare har idag en effekt 3,7 kW, även om det förekommer betydligt högre effekter. Vissa laddare har två uttag men ett totalt maximalt effektuttag - det innebär att om en bil laddas sker det till maxeffekt, om två bilar laddas delar de på maxeffekten.

Den maximala effekt som används för elbilsladdning får betydelse för föreningens kostnader framför allt om den abonnerade effekten i elnätabonnemanget måste höjas. Föreningens effektuttag i övrigt får alltså betydelse i sammanhanget. Beroende på uppvärmningslösning kan normala effekttoppar inträffa under morgon och kväll, och kanske vintertid om en del av uppvärmningen är el- eller värmepumpbaserad. För att begränsa det maximala effektuttaget kan det vara en bra idé att styra elbilsladdning från perioder med högt effektuttag i övrigt, något som är möjligt med viss utrustning.

Om vi antar att det i föreningen finns tio laddbara bilar och tio laddpunkter med en effekt om 3,7 kW vardera, blir laddningsmönstret av avgörande betydelse för den uttagna effekten. Skulle de tio bilarna laddas samtidigt uppgår den totala effekten till 37 kW, vilket är en hög effekt för de flesta bostadsrättsföreningar. Vid ett sådant effektuttag behöver till exempel kabeldimensionen vara betydande och den maxeffekt som elnätsabonnemanget är kostnadssatt efter kan behöva höjas. Det innebär att kostnaden blir hög för att ladda alla bilar samtidigt. Det gäller i synnerhet om föreningen i övrigt har hög elanvändning vid tillfället.

Kan man istället begränsa användningen, exempelvis genom att bilarna laddas enligt ett särskilt schema, så att endast två bilar laddas samtidigt, krävs endast en effekt om 7,4 kW. Många laddhybridbilar har idag en batterikapacitet på runt 10 kWh, vilket innebär att de är fulladdade efter tre timmar om effekten är 3,7 kW. Sker laddning nattetid skulle man alltså i många fall kunna ladda bilarna i omgångar under natten för att begränsa effektuttaget. Notera att energiuttaget i detta exempel inte påverkas. Frågan är alltså inte hur mycket energi som används, utan snarare vid vilken tidpunkt och hur snabbt laddningen sker.

Laddning på individuella platser

Många föreningar har idag en liknande lösning för motorvärmare som är placerade vid förhyrda parkeringsplatser. En liknande, enkel lösning är att installera elbilsladdare på individuella parkeringsplatser, vilket innebär att en laddare är specifik för en eller flera parkeringsplatser. En sådan lösning tillåter i så fall att endast den som har rätt att parkera på den anvisade platsen får använda laddaren. Denna lösning innebär att risken för obehörig användning av laddstolpen förmodligen är begränsad, men det kan ändå finnas anledning att reglera tillgången till laddstolpen på något sätt.

Laddning på gemensamma platser

Har man istället ambitionen att erbjuda laddning på gemensamma parkeringsplatser krävs andra funktioner. Man kan tänka sig en lösning där de enskilda medlemmarna får tillgång till en laddare genom nyckel eller bricka, eller att platsen helt enkelt hålls tillgänglig för vem som helst, och att åtkomsten istället regleras genom en parkeringsavgift.

En fråga är dock hur man hanterar åtkomsten till parkeringsplatsen. För optimalt utnyttjande av laddstolpen vill man kanske att platsen endast ska användas i samband med laddning, och att parkering endast får ske under ett begränsat antal timmar. Att kontrollera efterlevnaden av dessa regler kan dock vara mycket krångligt, och frågan är om det är värt mödan.

Publika laddstolpar

En annan lösning är att mot betalning erbjuda laddning på en så kallad publik laddstolpe. Publik laddning kan exempelvis erbjudas genom kortbetalning. För att rimlig lönsamhet ska erhållas vid en investering i en publik laddstolpe krävs normalt relativt stora volymer.

Tillgång till andra laddpunkter

Förutom möjligheten att ladda sin elbil på en särskild laddpunkt finns flera olika abonnemangstjänster som erbjuder tillgång till laddpunkter på andra orter, något som är relevant inte minst vid längre resor.

Mätning

Beroende på om kostnaden för laddningen ska fördelas per användare som laddar sin elbil, blir individuell mätning av elanvändningen i varje laddpunkt av betydelse. Mätdata kan sedan användas och genom koppling till föreningens ekonomisystem sedan ligga till grund för individuell fakturering.

Fortum utvecklar för närvarande en tjänst som möjliggör fördelning av kostnader baserade på faktiska mätvärden. Tjänsten bedöms vara klar för lansering inom kort. En alternativ lösning är att debitera en schablonkostnad för den rörliga delen av elkostnaden, läs mer under punkt "Kostnader och kostnadsfördelning". Även om inte uppmätt el används för fördelning av kostnader i föreningen, kan mätning av en laddpunkt ge värdefull information om användningen av punkten.

Placering av laddpunkter

Laddpunkternas placering bestäms till stor del av var de parkerade bilarna är placerade vid laddning. Ska laddning ske i ett garage inomhus kan laddpunkten med fördel placeras på en vägg. En sådan placering underlättar också kabeldragning och installation. Vid laddning utomhus kan i vissa fall väggar nyttjas för placering av laddpunkten, men ofta är en fristående laddstolpe ett lämpligare alternativ.

Om det framtida behovet av elbilsladdning bedöms öka, kan det vara läge att fundera på var framtida laddpunkter skulle kunna placeras. Sådan planering får betydelse för dimensionering och placering av kablar. Vid projektering inför installation av laddpunkter blir placering av undercentraler av betydelse för hur kablar kan dras. Finns det sedan tidigare ett kopplingsschema kan det vara läge att ha sådan dokumentation tillgänglig.

Val av lösning för laddning

Beroende på vilka krav man har på laddningen, hur snabbt den ska ske och hur många fordon som ska laddas samtidigt, kan olika lösningar för laddning vara aktuella.

Laddning från vägguttag

Laddning i ett enkelt vägguttag, ett så kallat schuko-uttag, är den enklaste lösningen. Elsäkerhetsverket rekommenderar dock inte laddning av elbilar i ett vanligt vägguttag. I och med att effekten vid laddning av en elbil vanligtvis är högre än i andra hushållsartiklar blir kontakten lätt varm, och kan i värsta fall bli överhettad med risk för brand.

Laddbox eller laddstolpe

En bättre lösning för laddning av elbilar utgörs istället av ändamålsenliga laddboxar, som antingen kan monteras på en vägg eller i en stolpe, eller en integrerad laddstolpe. Den effekt som kan erhållas vid laddning varierar mellan olika leverantörer, och vissa laddpunkter tillåter dessutom olika effektuttag.

För optimalt effektuttag kan laddpunkter kan kombineras med utrustning för laddstyrning. Det innebär att laddningen av varje enskild bil styrs med hänsyn till totalt effektuttag, både för elbilsladdning och annan elanvändning. Laddstyrning kan medföra ett mindre effektbehov, och därigenom begränsa kostnaden för abonnerad effekt.

Laddpunkter med uppkoppling

Moderna laddpunkter ger inte sällan möjlighet till internet-uppkoppling. Sådan funktionalitet har flera fördelar, eftersom de möjliggör ny funktionalitet. Ett exempel är så kallad smart styrning av laddpunkterna, vilket inte minst är relevant för att kunna begränsa totalt effektuttag och därigenom undvika onödiga elnätkostnader.

Ett annat exempel är trådlös uppdatering av mjukvara, som kan vara värdefullt i samband med de uppdateringar som elbilsleverantörerna ofta gör av sin mjukvara. Om laddpunkten har integrerad elmätning, kan även mätvärden skickas trådlöst och exempelvis användas vid fakturering. Ska laddpunkterna ha möjlighet till kommunikation, exempelvis för överföring av mätdata eller uppdatering av mjukvara, blir möjligheten till datakommunikation också viktig. Beroende på placering kan lämpliga lösningar för datakommunikation vara datakabel, wifi eller GPS.

Kostnader och kostnadsfördelning

Vid fördelning av kostnader för laddning av elbilar finns ett flertal kostnadsposter, både fasta och rörliga. De huvudsakliga kostnadsposter som uppkommer är kapitalkostnad hänförligt till investeringen, rörlig och fast elnätkostnad, kostnad för el och övriga kostnader för exempelvis drift, under håll och eventuell datakommunikation. Vid normal körsträcka och laddvolym kan fasta kostnader förväntas stå för del största delen av totalkostnaden. Normalt drar en elbil mellan 1 och 2 kWh per mil.

En överslagskalkyl visar att den totala kostnaden för en laddstolpe kan uppgå till runt 750 kronor per månad vid normal årlig körsträcka. Kalkylen bygger på en uppskattad totalkostnad för en installerad laddstolpe utomhus om 13 000 SEK efter statligt stöd. De kostnader som är rörliga är elkostnaden och till viss del elnätkostnaden. Resterande kostnader är fasta, och påverkas inte av den uttagna volymen.



Figur 1 Exempel på kostnadsfördelning för laddstolpe

Kapitalkostnad

För det första uppstår en investeringskostnad som är hänförlig till installation av laddpunkten. Denna investeringskostnad kan fördelas på olika sätt, och kan exempelvis fördelas som en månadskostnad under en tre- eller femårsperiod. Till viss del kan indirekta investeringar krävas, exempelvis i form av nya kablar eller en ny elcentral.

Det kan vara besvärligt att fördela sådana indirekta investeringskostnader på ett rättvist sätt. Om exempelvis de första fem laddpunkterna kan installeras utan förstärkning av befintliga kablar, men nya kablar krävs från och med laddpunkt sex - hur ska då kostnaden för förstärkningen av kablarna fördelas? Risken är att sådana tröskeleffekter drabbar enskilda laddpunkter orimligt hårt, och det kan vara en bra idé att på förhand ha en strategi för hur situationen ska hanteras.

Kostnad för elnät

Liknande tröskeleffekter kan uppstå när det gäller kostnaden för elnätet, särskilt om den abonnerade effekten måste höjas vid en viss tidpunkt. Förutom av en fast del, som betalas som en månadsavgift eller liknande, ingår normalt en rörlig del i elnätkostnaden.

Kostnad för el

Elhandelskostnaden är normalt till stor del rörlig, och fördelas alltså per förbrukad kWh. I jämförelse med övriga kostnader är dock denna kostnad vanligen relativt liten.

Övriga kostnader

Det kan var klokt att budgetera för vissa kostnader för drift och underhåll, exempelvis i form av tillsyn av laddpunkter eller reparation i händelse av fel. Om laddpunkterna är uppkopplade tillkommer också kostnader för datakommunikation, exempelvis för wifi-nätverk eller gsm-uppkoppling.

Möjlighet till statligt stöd

Som företag, bostadsrättsförening eller annan organisation finns möjlighet att söka statligt investeringsstöd för infrastruktur för elbilsladdning, det så kallade Klimatklivet.

Ansökan om stöd genom Klimatklivet

Ansökan om stöd görs till Naturvårdsverket, och skickas in på förhand. Det ansökningsverktyg som används är öppet under perioder som anvisas på Naturvårdsverkets hemsida, se länk i slutet av dokumentet.

Med Klimatklivet är det möjligt att erhålla stöd upp till halva investeringskostnaden, det vill säga kostnaden för laddpunkten plus installationen. Stödet, som söks i förväg, kan uppgå till maximalt 50 procent av den totala investeringen. Mot bakgrund av stödets storlek påverkar denna möjlighet en investeringskalkyl högst påtagligt.

Nästa steg

I en bostadsrättsförening behövs inte sällan ett stämmobeslut för större investeringar. Inför ett sådant beslut kan det vara klokt att ha gjort en övergripande undersökning av förutsättningarna för laddpunkter, exempelvis möjligheter till kabelanslutning och ungefärliga kostnader. Efter att ett beslut fattats bör projektering göras, liksom eventuell ansökan om statligt stöd. Då besked om statligt stöd har erhållits kan beställning av laddpunkter ske, och sedan installation.


Figur 2 Exempel på beslutsprocess inför en investering i laddpunkter

Tips på leverantörer
Ni hittar många leverantörer som arbetar med de sex områdena ovan på PowerCircles hemsida: http://emobility.se/lista-aterforsaljare-2/

Mer information om projektörer:
Projektering av elboxar kräver en expertkunskap om såväl elinstallation som en god kännedom om utbudet av laddboxar och förståelse för BRFens behov.

Nedan nämner vi några leverantörer inom detta område som antagligen kan hjälpa er med projekteringen och installationen.

Laddkraft 
En specialist på projektering och ansökan av klimatinvesteringsstöd. Ta kontakt med  Lennart Eskilsson, Mobil 0732-671134,  info@laddkraft.com eller besök deras hemsida för mer information. http://www.laddkraft.com/

Westins Elcenter
En elinstallatör som arbetar med installation och projektering i Mälardalen som har erfarenhet av att installera elbilsladdare i BRFer. Ta kontakt med  Stefan Ekström, Projektledare, Mobil 073-042 20 20,  stefan.ekstrom@westin-elcenter.se eller besök deras hemsida för mer information. www.westin-elcenter.se

Combiel
En elinstallatör som arbetar med installation och projektering i Mälardalen som har erfarenhet av att installera elbilsladdare i BRFer. Ta kontakt med Björn Schantz, mobil  070-560 01 00, bjorn@combiel.se eller besök deras hemsida för mer information. http://www.combiel.se/

Vid frågor och synpunkter, kontakta gärna oss på Fortum.

Kontaktperson:
Martin Lagerholm
martin.lagerholm@fortum.com
Tel 072-229 16 10

2016-08-08