Myter och fakta om elmarknaden belyses av Fortum
Elpriset och hur elmarknaden fungerar skapar diskussioner, speciellt under den kallare tiden på året då elförbrukningen ökar. I medierna har många diskussioner och synpunkter framförts - en del korrekta men även osakliga påståenden har fått dominera debatten. Det här är vanliga myter om elmarknaden och fakta om dem.
Myt: "Elmarknaden domineras av några få stora aktörer"
Fakta: Den nordiska elmarknaden består av hundratals aktörer
På marknaden för elproduktion konkurrerar hundratals producenter. Priset bestäms på den nordiska elbörsen. Även på elhandelsmarknaden konkurrerar hundratals företag.
Elnätsföretagen har ensamrätt inom varje geografiskt område. Avgifterna regleras av Energimarknadsinspektionen.
Källa: Fortum
Myt: "Elpriset bara ökar"
Fakta: Elpriset går upp och ned
Priserna bestäms som för alla råvaror av utbud och efterfrågan. Och precis som för andra råvaror går priset upp och ned.
En av de viktigaste faktorerna är mängden regn. Mer regn ger mer vattenkraft, vilket ger lägre elpris än under år med mindre regn.
Källa: Nordpool, Svensk Energi
Myt: "Nästan hela elräkningen går till kraftbolagen"
Fakta: Skatter står för nästan halva elpriset.
1970 stod skatterna på el för 10 procent av det totala elpriset. Idag står skatterna för närmare halva priset.
Sedan 1996 har skatterna på el i Sverige ökat mer än dubbelt så mycket som elpriset.
Källa: SCB, Svensk Energi
Myt: "De svenska elpriserna är höga"
Fakta: De svenska elpriserna är bland de lägsta i Europa
Även om elpriserna i Norden ökat under 2000-talet är de fortfarande bland de lägsta i Europa – före skatterna läggs på.
Inklusive skatterna hamnar Sverige över det europeiska genomsnittet.
Källa: Eurostat, Svensk Energi
Myt: "Elnätsavgifterna har haft en uppåtgående trend"
Fakta: Elnätsavgifterna har legat still i 40 år
Från 1970 till 2008 var elnätsavgifterna i Sverige i princip oförändrade (normerade till 1990 års prisnivå). Under 2009 höjdes de efter mycket omfattande investeringar i näten sedan 2005.
Fortum har investerat över sex miljarder kronor i de svenska elnäten de senaste fem åren och vi har idag 99,98% leveranssäkerhet i våra elnät.
Källa: SCB, Svensk Energi
Myt: "Elbranschen domineras av några få jättar"
Fakta: De ”tre stora” har mindre än hälften av marknaden
På elhandelsmarknaden väljer kunderna fritt vilket företag de vill köpa el av. De tre största elhandelsföretagen i Sverige har tillsammans en marknadsandel på mindre än 50 procent, vilket är en relativt sett lägre marknadskoncentration än i några andra vanliga branscher.
Källor: Elhandeln: Energimarknadsinspektionen, Banksektorn: Konkurrensverket, Pappersindustrin: Pöyry, Dagligvaruhandeln: Delfi, DLF & Fri Köpenskap
Myt: "Elmarknaden fungerar inte"
Fakta: Den nordiska elmarknaden ses som föredöme
Den nordiska elmarknaden granskas löpande av olika myndigheter.
Både Energimyndigheten och Konkurrensverket har konstaterat att elmarknaden fungerar väl. EU-kommissionen framhåller den nordiska elmarknaden som ett föredöme.
Den nordiska elbörsen redovisar all statistik om produktion och konsumtion. Handeln är övervakad av den norska motsvarigheten till Finansinspektionen.
Källa: Energimyndigheten, Konkurrensverket, EU-kommissionen
Myt: "Elbolagen bestämmer själva priset"
Fakta: Elpriset bestäms av utbud och efterfrågan på elbörsen
Priset på el bestäms liksom för andra råvaror av utbud och efterfrågan. Flera hundra producenter säljer sin el över den nordiska elbörsen.
Elhandelsbolagen som också är flera hundra köper sin el på den nordiska börsen och säljer den till sina kunder – företag och privatpersoner.
När flera hundra aktörer konkurrerar är det inte möjligt för något enskilt företag att ”bestämma” priset.
Källa: Nord Pool
Myt: "Elbolagen tjänar pengar genom att inte investera"
Fakta: Energibranschen har investerat mer än andra branscher
Energibranschen har under ett drygt decennium investerat mer än de flesta andra basindustrier. Enbart Fortum har under de senaste 9 åren investerat 25 miljarder kronor (exklusive förvärv)
Källa: SCB/Ekonomifakta