Fortum anlägger en våtmark i Steningedalen

Fortum bygger en ny anläggning i Brista där avfall från hushåll och industri som inte återvinns eller återanvänds blir till el och fjärrvärme. I samband med detta har Fortum anlagt en våtmark i Steningedalens Naturreservat dit renat kondensvatten leds för att genomgå ytterligare ett reningssteg, vilket är godkänt av Miljödomstolen. Vi finansierar även ett antal dagvattendammar i Steningedalen. Det sker i samarbete med Sigtuna kommun.

Vilken nytta gör våtmarken?

Vattnet som lämnar Fortums anläggning är kondensvatten från rökgas. Rökgas bildas vid förbränning av avfall som eldas för att skapa värme och el. Kondensvattnet renas först i flera steg i anläggningen. Efter det kommer vattnet att ledas till våtmarken där växter och långsammare flöde i vattnet gör att det renas ytterligare ett steg. Villkoren om utsläpp som Fortum ska uppfylla enligt miljötillståndet gäller innan kondensvattnet lämnar anläggningen. Våtmarken fungerar alltså som ett extra reningssteg utöver de hårda krav Fortum åtagit sig att uppfylla.

Våtmarken kan också bidra till att utveckla den biologiska mångfalden i Steningedalens naturreservat utvecklas genom att det skapas livsmiljö för djur och växter som normalt inte skulle kunna leva på den här ytan. 

Så här hjälper våtmarken till att rena kondensvattnet

Våtmark BristaVattnet som leds till våtmarken från Bristaverket kommer att innehålla mycket låga halter av föroreningar. De förväntade halterna är betydligt lägre än de halter som vanligtvis förekommer i dagvatten. I våtmarken väntas de låga halterna att bli ännu lägre. När kondensvattnet kommer till våtmarken flödar det långsammare. Genom biologiska processer bryter bakterier ner ammonium. Lösta ämnen kan binda till partiklar i våtmarken och sjunker och lagras i bottensedimenten. Även våtmarkens växter bidrar till reningen då växternas rötter tar upp metaller och andra ämnen.

På vintern kommer vattnet i våtmarken att hålla en högre temperatur än omgivningen eftersom det krävs en temperatur på mer än 12 grader för att den biologiska processen ska fungera. Det kan då uppstå dimma över våtmarken, något som alltså är en naturlig konsekvens av temperaturskillnaden.

Bottensediment och växter kommer att avlägsnas från våtmarken med jämna mellanrum eller vid behov. Växterna kan därefter behandlas på olika sätt, t ex genom förbränning, kompostering eller biogasproduktion. Fortum kommer att samråda med Sigtuna kommun vid val av behandlingssätt.

Hur kontrollerar Fortum utsläppen till vattendragen från Bristaverket?

Fortum har en kontinuerlig provtagning av rökgaskondensatet innan det lämnar anläggningen. Fortum har dessutom ett kontrollprogram där prover kommer tas varje månad på vattnet innan det leds in i våtmarken och när vattnet lämnar den för att kontrollera dess funktion. Prover kommer också tas i Rosersbergsbäcken, Skarven, Märstaån och Steningeviken. Vattenprover tas upp och analyseras för att kontrollera halterna av gödande ämnen och metaller. På det sättet följer vi upp att Fortums verksamhet inte påverkar vattendragen i omgivningen.

Fakta om våtmarken

  • Varje år kommer det att passera ungefär 250 000 kubikmeter renat kondensvatten.
  • Våtmarken kommer att vara cirka 170 meter lång och som mest 18 meter bred med en vattenyta på cirka 2 000 kvadratmeter.
  • Vattendjupet kommer att variera mellan 0,5 och 0,9 meter. Våtmarkens botten kommer att ligga 1,3 till 1,5 meter under befintlig mark.

2015-04-20