Eldbäcken

Bakgrund

Eldforsen nya kraftverk i Västerdalälven började byggas 2007 och togs i drift i början av 2011. För att den fina miljön i gamla älvfåran
inte skulle gå om intet så tappas vatten till fåran via ett omlöp (fiskväg). Fortum beslutade om tappningen efter kontakter med
närboende, fiskevårdsområden, länsfiskekonsulenten och Vansbro kommun. Omlöpet är inte bara en fiskväg, det är en biokanal. Tankarna om biokanalen växte fram i diskussioner mellan forskare från olika ämnesområden och universitet. Även själva begreppet "biokanal" kom till under de diskussionerna. Biokanalen fick namnet Eldbäcken.

Beskrivning av projektet

En biokanal är ett variationsrikt omlöp där tanken är att ett flertal djur- och växtarter ska kunna etablera sig medan huvudsyftet för ett traditionellt omlöp vanligtvis är att fisk ska kunna passera. I fondprojektet ingick själva designen av biokanalen, utformning av lämpliga livsmiljöer samt forskningsstudier kring etableringen av djur och växter i kanalen.

Eldbäcken är utan motsvarighet någonstans i Sverige och har under några år sysselsatt forskare från främst Karlstad men även
från Umeå universitet. Även forskare från Norge och Italien har bidragit med kunnande.

Habitat i biokanalen

Fyra olika habitattyper finns i biokanalen;
1) Pooler, med låg vattenhastighet och grus på botten. På sikt kommer dessa att utgöra habitat för flodpärlmussla och lekområden för öring.
2) Svämplan, med slingrande kanaler och grunda dammar.
3) Områden där kanalen har delats in i smala kanaler med öarna mellan (s.k. öhabitat). Dessa två habitattyper skapades för att
tillgodose unga individer av öring.
4) Strömsträckor med hög vattenhastighet, motsvarande en konventionellt omlöp, vilka fungerar som habitat för ström-levande arter
i allmänhet.

Undersökningar och resultat

Biokanalens biologi har jämförts med naturliga bäckar i området. Den mest framträdande skillnaden mellan biokanalen och referensbäckarna återfanns hos bottensubstratets egenskaper. Substratet i biokanalen hade en större genomsnittlig storlek.

Bottenfauna, elfiske och även märkning av fisk är exempel på undersökningar som gjorts. Totalt har 1881 fiskar av 10 olika arter
fångats i biokanalen. Av dessa bedömdes 11 vara av tillräcklig storlek för att märkas. Elritsa var vanligast under de två första åren
men år tre har lake dominerat och elritsa minskat. Det låga antalet märkt fisk i biokanalen gör det svårt att ännu dra några slutsatser angående fiskmigrationen genom kanalen.

Totalt har 22 900 bottenlevande organismer identifierades, de tillhör 55 familjer, varav 37 hittades i biokanalen och 54 i referens-bäckarna. Det lägsta antalet familjer av bottenfauna i biokanalen återfanns i strömsträckorna (konventionellt omlöp).  Det högsta
antalet familjer hittades i de mest heterogena habitaten, pool- och svämplanshabitaten - dvs det är en högre biodiversitet där. "Sönderdelarna" fanns i högre omfattning i biokanalen än i referensbäckarna, vilket inte var förväntat. En stor skillnad mellan
biokanalen och referensbäckarna är bristen på strandzonsvegetation längs biokanalen. Strandvegetationen blir dock tätare längs biokanalen med tiden och al, som är en pionjärart, koloniserar för närvarande snabbt området (2012).

 

2015-08-18