Flodpärlmusslan i Värmland

Bakgrund

Flodpärlmusslan kan bli mer än 200 år och har en säregen livscykel. Genom årsringarna i musslans skal syns hur miljöförhållandena varit i det vattendrag den lever. Under de senaste 100 åren har dock beståndet av flodpärlmusslor minskat kraftigt och musslan är idag hotad inom hela sitt utbredningsområde. Förr fiskades musslan för att man ville komma åt de åtråvärda pärlorna. Idag är den fridlyst.

Beskrivning av projektet

När musslans hela livscykel fungerar, det vill säga från befruktning via parasitstadiet på öringar, till vuxen mussla, är den en indikator på levande vattendrag. Men något i miljön är inte gynnsamt för musslorna eftersom återväxten är så dålig.Flodpärlmusslan har minskat i antal och utbredning och karakteriseras som sårbar alternativt hotad till utrotning inom hela sitt utbredningsområde. Resultaten från Fortums och Karlstads universitets projekt om flodpärlmusslan i Ljungans biflöden 2007-2008 tyder på att ett flertal faktorer påverkar förutsättningarna för de unga musslorna. Vattnets grumlighet, och som en följd av det, brist på vattenomsättning i sedimenten, kan ha betydelse liksom även vattentemperaturen.

Samtidigt som musslornas återväxt är hotad har preliminära resultat i den tidigare studien visat att tillgången på den yngsta årsklassen öring var lägre i vattendrag utan parasitering av flodpärlmusslor. Det skulle kunna tyda på att samma faktorer som påverkar de unga flodpärlmusslorna även kan påverka öringens utveckling från ägg till nykläckt öring. Båda arterna lever nere i sedimentet i början av sin livscykel och är därför beroende av den miljön.

Syftet med projektet

Forskningsprojektet som nu inleds är en fortsättning på projektet från 2007. Fortsättningsstudierna beräknas pågå under 2008-2013. I detta projekt undersöks både öringens och musslans tidiga livscykelstadier mot hela årets variation i miljödata. Resultaten förväntas ge svar på hur de båda arterna påverkas av faktorer som vattenreglering, grumling, sedimentation och sedimentvattenkemi. Det kan i sin tur användas för att ta fram restaureringsmetoder eller starta/öka musselrekryteringen när exempelvis dammar utgör vandringshinder. Projektet finansieras av Fortum tillsammans med KK-stiftelsen.

Arbete pågår

Under 2012 gjordes olika experiment med flodpärlmusslans interaktioner med öringen. I det första experimentet infekterades vilda öringar från Västernorrland, och odlade öringar från olika stammar, med musslor från samma åar. Infektionen utfördes i Karlstads universitets akvarieanläggning.  Infektionen av mussellarver på de olika fiskstammarna räknades och mättes och resultaten väntar på att analyseras. Experiment utfördes också på hur födobeteendet av öringar förändras om öringarna är infekterade med mussellarver.

Det verkar inte som om det är någon skillnad i födohastighet mellan den infekterade gruppen av öringar och kontrollgruppen som inte var infekterad, kort tid efter infektionen. Efter ca två månaders infektion åt kontrollgruppen mer än den infekterade gruppen öringar, varför infektion av mussellarver ser ut att vara en kostnad för öringarna. Detta experiment analyseras för tillfället (våren 2013).

2015-05-06