Fortums energiexpert Göran Fermbäck svarar på kluriga frågor om framtidens energikällor och miljösmarta möjligheter

 Är elektricitet osynlig eller går den att se?

– Det beror på vad vi menar med elektricitet. Om vi syftar på det rikstäckande elsystemet som förser våra hem med el så är svaret nej. Det uppstår inget synligt ljus när elektronerna rör sig i en ledare, vilket är ett av de moment som sker rent tekniskt.
 

Hur mycket väger energi?

– Energi har inte någon vikt eftersom den inte är någon fysisk massa. Egentligen är energi ett mått på förmågan att utföra rörelse. Däremot är vikt en parameter som förekommer när vi ska definiera energimängder av olika slag. När vi producerar el genom vattenkraft så utnyttjar vi vattnets så kallade lägesenergi (en av många olika former av energi) och den är beroende av vattnets vikt. Ju mer vatten vi har tillgång till och ju större fallhöjd vi har, desto mer energi kan vi omvandla och mata ut i elnätet. Ett annat exempel på när vi talar om vikt är den energi som finns ”lagrad” i ett bränsle och som vi kan frigöra genom förbränning. Den mäts ofta i megajoule (MJ) per kilo. Till exempel innehåller lätt eldningsolja cirka 10 MJ/kg.
 

Kan man utvinna energi från till exempel regn på samma sätt som man gör med solen?

– Ja, men inte på samma sätt som vi gör med solstrålar direkt till en solpanel. Den omvandlingen sker mer eller mindre direkt, från elektromagnetisk strålning till elektricitet. När vi utvinner energi ur regn så sker det mer indirekt. Ungefär så här:
1. Solen värmer haven.
2. Vattnet förångas och stiger upp i atmosfären.
3. Vindar för havsluften mot kallare eller högre belägna platser.
4. Vattnet kondenserar och faller ner som regn.
5. Regnvattnet samlas i högt belägna sjöar eller älvar och kan via sin lägesenergi omvandlas till elenergi. Vattenkraft, helt enkelt.
 
 



Varför får jag ibland en stöt när jag tar i en elektrisk apparat?

– Det kan vara ett tecken på att det är något allvarligt fel på apparaten. Koppla bort den och undersök så gott du kan. Är den fast ansluten så ta kontakt med en elektriker. I äldre belysningsarmaturer kan elledningarnas isolering ha torkat. Då finns risk att ledarna kommer i kontakt med lampans stativ. Är lampan då försedd med en skyddsjord så går säkringen. I annat fall kan hela lampan bli spänningsförande. Och då kan den bli farlig. Om man utomhus använder elapparater som inte är konstruerade att användas utomhus eller i fuktiga miljöer, så finns risk att man får en stöt även om apparaten är jordad. Ett exempel på detta är hårtork i badrummet och borrmaskin ute i regnet.
 

Aha, men varför får jag ibland stötar av saker som inte är eldrivna?

– Vi kan av olika anledningar bli laddade och skillnaderna i spänning mot omgivningen kan uppgå till flera tiotusentals volt. Det som sker när du kommer i kontakt med ett föremål är att laddningen mellan er utjämnas, och det känns obehagligt – man får en ”stöt”. Men urladdningen är relativt svag, kortvarig och normalt helt ofarlig.
 

Okej! Ja, lite obehagligt är det i alla fall. Hur undviker jag stötar?

– Låt utjämningen ske via ett föremål som du håller i handen. Ett klassiskt exempel är när du öppnar bildörren. Om du brukar få en stöt då du tar i handtaget, håll i stället i nyckeln och lägg den mot handtaget innan du själv tar i bilen.
 
Tips – elsäkra ditt hem!
Kolla så att du har rätt typ av uttag. Helst ska alla uttag i hemmet vara jordade. I kök, badrum och utomhus måste de vara det. I badrum ska uttagen dessutom vara försedda med jordfelsbrytare. Gå in på elsakerhetsverket.se där du kan få tips och råd om hur du kontrollerar att ditt hem är elsäkert. 
 
 
lightning.jpg
 
 

Vad är en kWh?

Vad betyder kilowattimme? Går det att räkna ut hur mycket energi mina elprylar i hemmet förbrukar och vad det kostar?

”Kilowattimme (kWh) är ett mått på hur mycket energi man använder, elförbrukning helt enkelt. När du kopplar in ditt kylskåp eller sätter mobiltelefonen på laddning så börjar du förbruka energi. Och energiförbrukningen mäts alltså i kilowattimmar, eller kWh som det förkortas. ”K” betyder kilo (som i sin tur betyder tusen), ”W” betyder watt och ”h” står för timmar. Watt är den enhet som används när man talar om effekten på till exempel ett kylskåp. Och när man vet effekten så kan man räkna ut hur mycket el en apparat förbrukar:
Effekten på apparaten (W) x tiden som du använder den/1000 = energin, kWh.

Så här räknar du till exempel ut hur många kWh som går åt för en timmes tv-tittande:
200 watt (en tv drar cirka 200 watt) x 1 timme / 1000 = 0,2 kWh
1 kWh kostar cirka 1 krona. Alltså kostar elen för en timmes tv-tittande cirka 20 öre.
Enkelt, eller hur?”
 

Så sätts elpriset

Varför är elpriserna så låga?

 – Det beror på att all elproduktion har fungerat väldigt bra i Sverige 2015. Vi har haft höga nivåer i vattenmagasinen tack vare all nederbörd, vindkraften har levererat mer än någonsin och kärnkraften har gått bättre än på länge.

– Dessutom har det varit varmt vilket leder till att efterfrågan på el har varit låg. Det påverkar också priset. En följdeffekt av de här sakerna är att vi inte har behövt importera så mycket el. Och i de fall där det har behövts har vi ändå gynnats av att oljepriset och kolpriset för närvarande är lågt.

Hur sätts egentligen elpriset?

– Genom en väldigt enkel princip. Varje timme sätts ett pris beroende på tillgång och efterfrågan. Rent praktiskt sker det på marknadsplatsen Nord Pool, där aktörerna på marknaden varje dag lämnar bud på produktion och konsumtion. Utifrån detta beräknar Nord Pool vilket elpriset blir för varje timme. Därför varierar priset över dygnet.

Men hur varierar priset för elkunderna?

– Det beror på vilket avtal man har. Har man ett fast pris är ju priset bestämt. Vanligast är ett rörligt elpris med månadssnitt. Då blir det ett snittpris beräknat på en månad. Men allt fler väljer ett rörligt pris med timavräkning där du betalar olika pris för varje timme på dygnet. Det har jag valt själv exempelvis.

 Hur kommer utvecklingen att se ut om du tittar framåt?

 – Priserna kommer att vara fortsatt låga eftersom produktionen från vindkraften fortsätter att öka. Ett redan beslutat kärnkraftverk i Finland tas i drift, det ger också större produktion. När produktionen ökar från dessa produktionsslag så exporterar vi mer koldioxidfri el som då kommer att ersätta den koldioxidbaserade elen.
 

Har det hänt något särskilt på elmarknaden under den senaste tiden

– Ja, kylan i mitten av januari ledde till att elpriset varierade väldigt mycket under dygnet. När efterfrågan är stor är priset betydligt högre än på natten. Det beror på att vi då måste importera el. Tendensen med stora prisvariationer över dygnet kommer att öka i framtiden då el producerad från vindkraften växer och den elen producerar ju bara el när det blåser. 

 

         
 

 Finns det något dåligt väder för energiproducenter?

 – Det värsta vi vet är långvariga högtryck. Därför myser jag lite extra nu när höst- och vinterstormarna har dragit in över landet. Ur ett elproduktionsperspektiv är det ren manna som regnar från himlen när det är regn och rusk utanför dörren.
 

Menar du att dåligt väder ger mer energi?

 - Ja, precis. Under helgen 7-8 november föll det mellan fem och tio millimeter regn över Sverige vilket till en del kommer att rinna ner i våra kraftverksälvar och skapa mer förnybar och koldioxidfri elenergi till våra kunder. Det regn som föll över Sverige och Norge under helgen gav ett produktionstillskott på cirka 1,5 TWh. Det är nästan en procent av det svenska årsbehovet och med dagens elpriser motsvarar det ett värde på cirka 350 miljoner kronor.
 

Finns det andra fördelar med dåligt väder?

 – Ja, när det blåser rejält ökar elproduktion från vår växande arsenal av vindkraftverk. Men det får inte blåsa för mycket, de flesta vindkraftverk stängs av vid vindstyrkor på över 25 meter per sekund. Under den där helgen i november var den totala elproduktionen från vindkraften cirka 130 GWh. Värdet av den vindkraftsproduktionen uppgick därmed till drygt 30 miljoner kronor.
 

Det var ganska stora värden som stormade in låter det som?

 – Summerar vi den här ruskväderhelgen har de svenska elanvändarna tillförts ny elproduktion till ett värde på drygt 380 miljoner kronor. Det är något att tänka på man sitter inomhus och småsurar över den uteblivna skogspromenaden.
 

Men dåligt väder borde väl minska solenergin?

 - Visst är det så. Under ett intensivt lågtryck är ofta molnen både tjocka och gråa och i de lägena producerar en solpanel knappt 10 procent av sin fulla kapacitet. Däremot har elproduktionen från solpaneler ännu ingen större inverkan på kraftbalansen i landet som helhet. Solens andel av den totala elproduktionen utgör i dagsläget under en promille.
 
 
           

Så transporteras elen

Hur transporteras elenergi till mig som kund?

 – För att kunna överföra energin från kraftverken har vi byggt stora kraftledningar som täcker i stort sett hela landet. Energitransporten i en elledning sker med hjälp av negativt laddade elektroner som rör på sig och som tillsammans skapar en elektrisk ström. De enskilda elektronerna far omkring inne i elledningen på ett slumpmässigt sätt med en hastighet som i kopparledningar är cirka 1600 km/sekund. När man sedan lägger på en spänning över ledningen skapas en ström som får elektronerna att ”långsamt välla fram i metallen” med en genomsnittlig hastighet på ca 1 mm/sekund.
 

Så långsamt kan det väl inte gå?
– Nej, med den hastigheten skulle det ta en evig tid för energi producerad vid det största vattenkraftverket, Harsprånget i Lule älv, att ta sig fram till en villa i Örebro. Och det är inte heller den hastigheten som styr energiöverföringen.

Så hur fort går det då?
– Lägger vi på en spänning över två ledare fortplantas den  ”signalen” genom ledningarna med en hastighet som är nära ljusets – 300 000 km/sekund. Från  Harsprånget till Örebro är det cirka 110 mil, vilket innebär att det tar knappt 4 tusendelar av en sekund att transportera energin mellan leverantör och elanvändare. Här kan man verkligen tala om blixtens hastighet. Om elproduktionen plötsligt upphör vid Harsprånget skulle det på motsvarande sätt ta fyra tusendelar av en sekund innan vi upptäckte det i Örebro.

 

 

Träning ger energi!

Går det att ta vara på energin från gymmet?

 – Ja, det skulle absolut fungera, och jag tror att det har testats. På motionscyklarna skulle man kunna sätta dit generatorer som tar till vara energin. En spännande möjlighet skulle vara att leda strömmen till exempelvis ett nytt sorts batteri som elbilstillverkaren Tesla har tagit fram just för att kunna lagra energi exempelvis från solpaneler. En annan idé är att leda strömmen genom en växelriktare och ut på elnätet.'
 
 Vad skulle det generera?
– En vältränad motionär skulle kunna leverera cirka 100 W kontinuerligt från sin motionscykel. Ett medelstort gym med belysning några TV-skärmar plus lite datorer och annat drar cirka 5 kW ( 5 000 W) el kontinuerligt. Det skulle således krävas 5 000/100 = 50 stycken idogt trampande motionärer för att hålla gymmet igång. Då har vi dock inte räknat på den värme ansträngningen alstrar, som stora delar av året måste kylas. Skulle motionärerna komma på idén att kräva ersättning för den levererade energin genom avdrag på kostnaden för gymkortet är det inget stort problem. En producerad kWh är värd en krona i konsumentledet vilket innebär att motionären för en timmes trampande högst skulle kunna kräva ersättning för 0,1 kWh vilket motsvarar tio öre. Fysiskt arbete står inte särskilt högt i kurs i dagens samhälle.
 
Är det en bra idé att utvinna energi ur motionärer?
– Ja, men inte för att spara på kostnader eftersom det är tekniskt komplicerat. Däremot som marknadsföringsaktivitet. Jag tror många skulle uppskatta det och genom ett samarbete med exempelvis Tesla skulle både gymmet och Tesla kunna ha något att vinna på detta.
 

           

2016-08-26