Hoppa till huvudinnehållet

Blogg

Kom igen nu nya regeringen - vilka ni än är

Elin Tibell

19 oktober 2026

Lästid: 3 minuter

”Elpriset rusar mot 9 kronor ikväll”, ”Varning för prissmocka i södra Sverige”. Såna rubriker har vi fått vänja oss vid. Även om det är en hel del klickbete i dessa rubriker så skapar pristoppar oro. När stora prisskillnader råder över landet och inom dygnet spelar det liten roll att Sverige på totalen har konkurrenskraftiga elpriser. Volatilitet skapar risk, och risk kostar pengar och minskar både företag och hushålls vilja att investera i elektrifiering. Det gör det också svårare och dyrare att teckna fastprisavtal.

I Sverige har vi haft hög elprisvolatilitet sedan 2020. Det beror på osäkerheter i omvärlden, på regelverk som förändrar spelplanen, på ett inifrån och ut-tänk i sektorn och på obalans i elproduktionen. Inte minst har ett alldeles för litet fokus på tallriksmodellen, det vill säga en balanserad mix av olika fossilfria kraftslag, länge präglat utbyggnaden av elsystemet.

Sanningen är att vi behöver vänja oss vid en mer volatil omvärld och det kommer i sin tur att fortsätta påverka elpriset. Samtidigt vet vi att den stora majoriteten kunder inte gillar den oförutsägbarhet som prisvolatiliteten innebär. Istället efterfrågas trygga, förutsägbara elpriser som går att räkna hem i en investeringskalkyl utan för många osäkerheter. Det avgör om hushåll vågar satsa på en elbil eller företaget tar steget och investerar i elektrifierade processer.

Vi i energisektorn och i politiken här hemma kan knappast råda över krig och konflikter i andra länder, men vi kan göra bättre än idag för att möta Sveriges elanvändares behov. Just nu är systemnyttan högre prioriterad än kundnyttan. Med den stillastående efterfrågan på el som råder skulle jag vilja dra det så långt att vi säljer något som våra kunder inte kan köpa – även fast de vill. Så länge det är så här kommer inte den stora utfasningen av fossila bränslen att ske.

En hel del är på gång för att ta oss i rätt riktning. Nu gäller det att politiken håller i och håller ut. Jag vill lyfta fram tre stora frågor som är kvar att lösa:

Bristen på lönsamhet i fossilfria produkter. Det är ännu inte billigare eller ibland ens samma kostnad på fossilfria produkter jämfört med de som tagits fram i fossila processer Ändå verkar det finnas en förväntan att efterfrågan ska öka. Som att ett gott samvete är tillräckligt för att i sig självt skapa köpkraft. Här måste politiken ge sig in och få igång marknaden.

Ett riktigt bra förslag som flera lagt fram är att ställa krav på fossilfria produkter i offentlig upphandling. Över 800 miljarder årligen är ingen liten summa att få igång efterfrågan med. Här finns egentligen inget att vänta på, bara göra.

De fyra elprisområdena. Indelningen i fyra elprisområden har inneburit att Sveriges redan lilla elmarknad har brutits ned till ännu mindre marknader med stora obalanser mellan elproduktion och elanvändning. Små marknader ger sämre likviditet, vilket i sin tur gör elpriserna mer känsliga för variationer mellan utbud och efterfrågan. Det är också en rättvisefråga. Idag kan samma vara i samma mängd kosta 1000ggr mer i södra Sverige än i norra, som priserna såg ut häromveckan. Det skulle vara otänkbart om det till exempel gällde priset på mjölk eller bensin.

Sverige bör helt enkelt ha färre och större elområden och ett långsiktigt mål om ett gemensamt elprisområde. Parallellt behöver överföringskapaciteten i näten stärkas och flaskhalsar byggas bort. Det är bra att Svenska kraftnät har fått i uppdrag att se över antalet elprisområden, med målet att de ska bli färre. Uppdraget ska redovisas i januari 2027.

Den höga elskatten. 36 öre per kilowattimme gör dels elen mer kostsam än vad den behöver vara, dels skapar regelverket runt den stor administration och ibland orättvisa. Idag kan fossilfri el se ut som ett mindre attraktivt alternativ för den som funderar på att gå från fossila bränslen, just på grund av elskatten. Därtill får vissa energiintensiva industrier men inte andra, undantag och kan betala EU:s miniminivå på 0.6 öre per kilowattimme istället. Riksrevisionen pekar i sin nyliga genomgång av regelverket på brister i träffsäkerhet, kontroll och uppföljning. I avsaknad av en generell och kraftig sänkning likt Danmark är det förstås bra att detta undantag finns, men en bred sänkning av elskatten är absolut att föredra.

Vi kan inte radera volatiliteten på egen hand här i Sverige. Men vi kan göra betydligt mer för att jämna ut priserna så att fler inte bara vill, utan också kan använda mer el och fasa ut det fossila. Fortum, och även andra elhandlare, gör vårt bästa för att öka förutsägbarheten och tryggheten genom långsiktiga elköpsavtal i olika former till hushåll, företag och indsutrikunder. Men en hög risk ger dessvärre onödigt höga kostnader.

Mer behöver göras för att skapa en trygg och långsiktigt lönsam marknad. Kom igen nu nya regeringen – vi tror på er, vilka ni än är.

Elin Tibell

Elin Tibell

PA- och kommunikationschef, Fortum Sverige

elin.tibell@fortum.com

Dela detta:

  • - Extern länk
  • - Extern länk
  • - Extern länk
  • - Extern länk