Fortum välkomnar förslaget om finansiering av ny kärnkraft

Mot den bakgrunden har Fortum nu formulerat sitt remissvar till utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft och skickat in det till Finansdepartementet. Sammanfattningsvis ser vi positivt på utredningens förslag - tillsammans med ny väderberoende elproduktion och energilager kommer ny kärnkraft att vara en viktig komponent i elsystemet för att säkerställa fossilfrihet, konkurrenskraft och leveranssäkerhet. Då behöver förutsättningarna för investeringar i kraftslaget finnas där.  

Främjande av investeringar i ny kraftproduktion är samhällsekonomiskt effektivt

På samma sätt som Fortum välkomnar utredningen om investeringsramverk för ny kärnkraft, ser vi positivt på att regeringen går framåt med bättre villkor för investeringar i ny vindkraft.  Detta eftersom vi ser att en mer riktad energipolitik som tar sin utgångspunkt i respektive kraftslags specifika tillväxtutmaningar är den snabbaste och samhällsekonomiskt mest effektiva vägen framåt. De olika kraftslagen skiljer sig åt kring bl.a.  kapitalbehov, byggtid, regelverk, teknisk livslängd och förmåga till flexibel drift. Det gör det nödvändigt att i viss mån anpassa investeringsramverk till respektive kraftslag. 

Behov av mindre polarisering och mer fokus på elsystemet i sin helhet

Idag pågår en stundtals polariserad debatt kring vilka kraftslag Sverige bör satsa på. Det är synd då vi vinner mer på ett fokus på hur all fossilfri kraftproduktion kan kombineras på bästa sätt. Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas framåt. 

En del menar att ny kärnkraft är en för dyr investering och låser in Sverige i höga elpriser framåt. Men då glöms bort att även om produktionskostnaden för ny kärnkraft är högre än produktionskostnaden för ny landbaserad vindkraft eller solkraft, är det vanskligt att jämföra kostnader per producerad kilowattimme mellan väderberoende och planerbara kraftslag eftersom kärnkraften levererar kontinuerligt med omkring 90% i så kallad kapacitetsfaktor och mellan 70-80% i så kallad effektbidragsfaktor. 

Det är dessutom den totala systemkostnaden som elkonsumenterna i slutändan betalar. Där ingår, utöver kostnad för själva elproduktionen, kostnad för elnät, lagring, flexibilitet, stödtjänster och skatter. Vi ser i flera studier att den totala systemkostnaden sannolikt blir lägre med ett balanserat elsystem med viss andel planerbar baskraft utöver väderberoende och flexibel elproduktion. Dessutom bidrar kärnkraften med egenskaper i form av reaktiv effekt och rotationsenergi vilket ökar möjligheten för ökat nyttjande av befintligt elnät.

I diskussionen om huruvida Sverige bör bygga ny kärnkraft eller inte utelämnas ofta kostnaden för att inte bygga ny kärnkraft. Vi vet inte vad alternativkostnaden är då ett elsystem utan ny planerbar elproduktion blir beroende av storskalig lagring av el och flexibilitet samt i perioder hög import, men den är sannolikt högre. Det är också värt att notera att inget industrialiserat land i världen har ett elsystem utan eller med en låg andel planerbar elproduktion. 

Modellen behöver utvecklas och politisk risk återstår 

Utredningens förslag om finansiering och riskdelning för ny kärnkraft är mycket lovande. Vi ser att förslagen rent principiellt täcker de flesta större risker som är förknippade med ny kärnkraft för en investerare. Samtidigt innebär ny kärnkraft en mycket stor och långsiktig investering som måste ske på affärsmässiga grunder. Därmed är detaljer och parametervärden i investeringsramverket avgörande. Det är också viktigt att så långt som möjligt säkerställa att tillkommande elproduktion matchas med den ökande efterfrågan. Vi kan även konstatera att det politiskt inte råder enighet kring att staten bör tar en aktiv roll för att underlätta för investeringar i all ny elproduktion inklusive ny kärnkraft. Den politiska risken för ny kärnkraft är därmed fortsatt betydande.    

Fortum vill vara med och bidra till elektrifiering, omställning och konkurrenskraft

Fortum ser fram emot den fortsatta dialogen och det gemensamma arbetet från olika delar av samhället för att säkra ett leveranssäkert och robust elsystem.  Vi menar att systemet behöver baseras på en hälsosam mix av fossilfria kraftslag vars egenskaper kombinerar och förstärker varandra. Så kan det bäst bidra till att både hushåll och industrier har möjlighet att vara en del av elektrifieringen och därmed både klimatomställningen och konkurrenskraften.