Så undviker vi en oacceptabel påverkan på elsystemet!

Vattenkraften är den produktionsform som har störst betydelse för en stabil och billig elförsörjning. Även om den står för hela 45 procent av den el vi använder på årsbasis så är det reglerförmågan som är den viktigaste egenskapen. Vattenkraften har en helt avgörande roll i att reglera de växande volymerna vind- och solkraft, framförallt flerdygnsvariationer som inte kan klaras med batterier eller annan flexibilitet. På samma sätt används vattenkraften för att balansera ökad eller minskad elförbrukning.

Sverige har en nationell plan för att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Det är en lång resa som vi bara är i början av. Planen sträcker sig över 20 år, den sätter en geografisk turordning för när i tiden ägarna till vattenkraften ska ansöka om nya miljövillkor. När domstolsprocessen för ett kraftverk väl har påbörjats så kan den pågå under flera år. Hur lång tid varje process faktiskt tar beror till stor del på hur överens ägare och myndigheter är i uppfattningen om vilka miljöåtgärder som behövs.

Enligt nu gällande tidtabell ska Fortum lämna in de första ansökningarna avseende Gullspångsälven och Ljungan i början av 2024. För Ljungans del innebär kraven från vattenmyndigheterna tre gånger högre produktionsförluster än det som kan accepteras enligt den nationella planen. När det gäller Gullspångsälven, som är en del av Göta älv, konstaterar Svenska kraftnät att produktionsförlusterna kan hamna så högt som 22 procent vilket är upp till fyra gånger högre än det så kallade HARO-värdet* för Göta älv i den nationella planen.

Under hösten 2024 räknar Svenska Kraftnät med att de kan starta arbetet med fördjupande analyser av de normer som ska ligga till grund för nya miljövillkor. Svenska kraftnät har dessutom tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten vänt sig till regeringen med önskemålet att omprövningprocesserna för Gullspångsälven och Ljungan flyttas framåt i planen för att möjliggöra en översyn av normer och föreslagna åtgärdsplaner. Utöver detta har landshövdingen i Västra Götaland, Sten Tolgfors, som är ordförande för Västerhavets vattendelegation skrivit till regeringen med uppmaningen att skjuta på tidsplanen för Gullspångsälven.

Regeringen står nu inför ett beslut om hur omprövningarna ska fortsätta. Från Fortums perspektiv är det av största vikt att de normer som blir bindande i domstolsprövningen sätts på ett sätt som balanserar både största möjliga nytta för vattenmiljön och en effektiv tillgång till vattenkraftsel. Regeringen bör därför justera den nationella planen för omprövning av vattenkraften så att Svenska kraftnät tillsammans med berörda myndigheter får tid att genomföra den fördjupade normöversynen. Detta går att åstadkomma utan att flytta fram målet om att all vattenkraft ska föres med nya villkor inom 20 år. Om det inte ges tid att genomföra denna fördjupade normöversyn riskerar alla de älvsträckor som ligger för prövning under 2024 och 2025 att få normer som innebär en oacceptabelt stor påverkan på elsystemet och produktionsförluster som är betydligt större än vad som är politiskt överenskommet.

*) Det nationella riktvärdet på 1,5 TWh finns fördelat på 22 huvudavrinningsområden som är viktigast för reglerkraften. Dessa kallas HARO-värden.