Enkelt förklarat bestäms elpriset efter tillgång och efterfrågan. Det som påverkar om priset går upp eller ner kan bero på många olika faktorer, så som vattentillgång. Efterfrågan ökar också om det är kyligare väder och priset påverkas av hur mycket el som kan produceras. Eftersom sommaren bjöd på en torr väderutveckling så innebär det också att vattennivåerna är lägre och ligger under vad som är normalt för årstiden, jämfört med förra året som hade extremt höga vattennivåer.

Sista veckan i november har inletts med elprisrekord. Måndagen den 29 november kommer elen i södra Sverige kosta 4,34 kr/kWh den dyraste timmen, i norra Sverige är det 3,70 kr/kWh – och det innan energiskatter och moms. För ovanlighetens skull så är det även en jämn prisbild i hela Sverige, vanligtvis är det södra Sverige (SE4) som ligger högre.

En orsak till det är att vattenkraften i norr nu inte kan köras för fullt, eftersom ett istäcke håller på att lägga sig över älvarna. Detta sker varje år, men nu sker det samtidigt i tre älvar. Det är däremot inte något som kommer att bestå. Faktum är att elkonsumenterna i just landets södra delar hittills i år har betalat drygt 17 miljarder mer än konsumenter i norr. Jämfört med åren 2018-19 då skillnaden sammanlagt var knappt en miljard har utvecklingen skenat (2020 var det runt 9 miljarder).

Vad beror då detta på?

Det finns flera orsaker som samverkar. En del av prisuppgången beror på kraftigt ökad efterfrågan på fossil gas i Europa när länder ersätter sin kolkraft, och i vissa fall även sin fossilfria kärnkraft, med just gas. Mer vindkraft ökar dessutom väderberoendet och därmed även prisvariationerna. Dessutom har två reaktorer har lagts ned i södra Sverige, Ringhals 2 vid årsskiftet 2019/2020 och Ringhals 1 vid årsskiftet 2020/2021. Det effektunderskott som detta medförde betyder även att överföringskapaciteten från norra Sverige minskade eftersom det måste finnas ett ”mottryck” i ledningarna för att all kapacitet ska kunna utnyttjas. Det har inneburit att södra Sverige enkelt uttryckt närmat sig den kontinentaleuropeiska elmarknaden.

Sammantaget har det svenska kraftsystemet blivit mer känsligt eftersom vi de senaste decennierna knaprat av säkerhetsmarginalerna i systemet och detta är något som bland annat Svenska kraftnät konstaterar. Det påverkar pris, men kan i värsta fall även påverka leveranssäkerheten. De prisuppgångar som drivs av den kraftigt ökande efterfrågan på fossil gas kan vi bara delvis parera då Europas elmarknader är alltmer sammankopplade. Avvecklingen av stora volymer planerbar kraft i södra Sverige hjälper däremot inte situationen.

Forsmark 2 och Ringhals 3 är återigen på väg in i drift efter underhållsarbete under sommaren. Även om det så klart utjämnar prisbilden så spås också en ökad efterfrågan och därmed fortsatt höga priser då temperaturerna faller när vi nu under vintern.

Bristande förmåga att transportera elen

Vädret har så klart stor inverkan på prissättningen men det finns också andra faktorer som leder till att din elräkning är högre än vanligt. Det beror nämligen också på att planerbar produktion av el, flera kärnkraftsreaktorer i klartext, i södra Sverige lagts ned samtidigt som det byggts mycket vindkraft i norra delarna av landet. Det har inte bara påverkat förmågan att hålla balansen då vindkraften är väderberoende, det betyder även att förmågan att transportera elen från norr till söder blivit viktigare och svårare. Vi saknar både i dag och för många år framåt tillräcklig överföringskapacitet för att transportera elen från norr till söder.

Den globala ekonomin

En annan faktor är också den globala ekonomin och det faktum att många länder nu börjar återhämta sig från pandemin. Ett land där hjulen återigen börjar snurra är Kina, som är en stor konsument av fossil energi (kol och gas). Detta har lett till högre fossilpriser som vi i Sverige delvis smittas av.

Med låga gaslager i Europa ökar användningen av kolkraft för elproduktion, i Tyskland är det exempelvis återigen det största kraftslaget. Det driver i sin tur upp priset på utsläppsrätter eftersom kol har dubbelt så höga koldioxidutsläpp jämfört med fossil gas. Både höga gaspriser och höga priser på utsläppsrätter trycker upp elpriset.Så sammanfattningsvis beror prisskillnaderna dels på hur elen produceras, väder, globala ekonomin och inte minst på att elen inte kommer ner från norr till söder på grund av bristande överföringskapacitet. Det är just därför det kan uppstå prisskillnader områdena emellan.

Vad kan ni göra?

• Se över ert nuvarande elavtal - ni kanske vill byta ert rörliga elpris till fast elpris? Ni är välkomna att kontakta oss.

• Logga in på Fortum Online för att få bättre koll på er elanvändning - här får ni en översikt över er elanvändning, kan budgetera och jämföra er förbrukning. Tips! Om ni vill få ännu fler analyser och verktyg för att ta kontroll på er elanvändning kan ni teckna Fortum Online Pro.

• Företag med en årsförbrukning under 100 000kWh, som har ett rörligt elavtal kan teckna Prissäker - en produkt där ni kan frysa ert elpris 4 gånger om året. Läs mer här.