El är en färskvara som måste användas i samma ögonblick som den produceras. I takt med att vi bygger ut vind- och solkraften och får mer väderberoende produktion i systemet blir frågan om vår förmåga att hålla balansen allt viktigare. För nu ska mängden el inte bara anpassas efter användningen utan också efter en produktion som beror på väderförhållandena. Om balansen rubbas kan det uppstå stora störningar i elnätet, med följden att utrustning skadas, eller ännu värre, att hela energisystemet kraschar. Därför är det viktigt att vi har en elproduktion som vi både kan gasa när elanvändningen ökar och bromsa när elanvändningen minskar.

Inte brist på el – brist på effekt och kapacitet

El kan än så länge inte lagras och det är därför vi inte kan spara ett eventuellt elöverskott och använda vid senare tillfällen. För att kunna lagra el behöver den omvandlas till en annan form av energi. Så vi måste skilja mellan hur mycket el som produceras över tid och hur mycket el som kan produceras och levereras i varje givet ögonblick, det vill säga skillnaden mellan energi och effekt.

Med ”elbrist” menar vi antingen brist på elenergi eller eleffekt. I Sverige har vi ett stort överskott på elenergi – som vi även exporterar. Så när det pratas om elbrist är det oftast eleffekten vi menar. Effektbrist uppstår när det inte finns tillräckligt med el för att möta användningen, antingen i Sverige som helhet eller i något av våra fyra elområden. Enligt Svenska kraftnäts analyser har tillgången på eleffekt successivt försämrats under de senaste åren. I södra Sverige har den så kallade effektbalansen, relationen mellan vad som finns och vad som behövs, försämrats med sjuttio procent på tio år. Vi kan också uppleva kapacitetsbrist, som beskriver svårigheten att överföra el till kunder inom ett begränsat område, exempelvis till storstäder eller till storkunder som serverhallar och elintensiva industrier.

Förutsättningen för ett fungerande energisystem

Ett fungerande energisystem klarar av att leverera den mängd el som behövs, när den behövs och där den behövs, året runt. För att klara det behöver det finnas en balans mellan olika kraftslag, eftersom de har olika egenskaper och fördelar.

Vindkraft och solkraft är väderberoende och går med andra ord inte alls att styra. Kärnkraften bidrar med stabil planerbar basproduktion och producerar ungefär lika mycket hela tiden. Det kraftslag som allra bäst kan svara mot svängningarna i både elanvändning och annan elproduktion är vattenkraften, som levererar det som behövs beroende på hur mycket vindkraften producerar.

Genom att öka och minska inflödet av vatten kan man reglera hur mycket el som produceras beroende på vilket behov som finns just då. Men precis som för alla kraftslag kan vattenkraften också påverkas, exempelvis vid långvarig torka. Därför är kombinationen av olika kraftslag: sol-, vind-, vatten- och kärnkraft som kompletterar och stöttar varandra den bästa lösningen för ett stabilt och pålitligt kraftsystem.

Medan det är energiföretagen som producerar elen är det Svenska kraftnät som har huvudansvaret för att elsystemet fungerar. Det innebär att de ska säkerställa att det råder balans mellan inmatning och uttag av el i nätet, alltså att det alltid ska finnas den effekt och de energimängder som elanvändarna efterfrågar. Svenska kraftnät är också ansvarig för att se till att nätet fungerar på ett driftsäkert sätt.

Under hela året producerar vi mer än vi använder, men under vissa perioder, vanligtvis under vintern, är effekten som produceras inte tillräcklig för att täcka elanvändningen. Vi kan alltså samtidigt ha ett stort elenergiöverskott över året och perioder med ett stort eleffektunderskott.

– Vi får ofta höra att Sverige har ett ”överskott på energi”, men då glömmer man att det måste vara balans i systemet under hela året. Det är som att säga att vi inte behöver snöröjning eftersom genomsnittstemperaturen för året är 6–7 plusgrader, förklarar Johan Bonerfält som är Fortums expert på priser och prediktioner.

Så påverkas elpriserna

Effektbristen är en av faktorerna som påverkar elpriset. I södra Sverige har vi under flera år sett ett ökande effektunderskott som beror på att planerbar produktion, både kärnkraft och kraftvärme, lagts ned i regionen under det senaste decenniet. Det här växande effektunderskottet märks direkt genom mångdubbelt högre elpriser i söder, men också mer indirekt genom att klimatomställningen av industrin allvarligt försvåras.

Idag sker alltså större delen av elproduktionen i norra Sverige, medan förbrukningen är störst i södra Sverige. Det innebär att elen i högre grad än tidigare behöver transporteras från norr till söder. Elnätet har en viss kapacitet – det finns alltså ett tak för hur mycket el som kan transporteras. Elpriset baseras på tillgång och efterfrågan på el inom de fyra elområdena – men också på hur mycket el som kan transporteras till och från respektive område. Om tillgången till el är lägre i ett visst område och det inte finns tillräckligt med kapacitet att föra över den el som behövs, så påverkar det elpriset som blir högre i det område där det saknas elproduktion.

Sammanfattningsvis – elpriset påverkas av tillgång, efterfrågan, mängden produktion inom respektive elområde och elnätens överföringskapacitet. Eftersom förutsättningarna hela tiden förändras är elpriset – liksom elen – en färskvara.

Källor: Fortum, Energiföretagen, Svenska kraftnät