1. Ett kallt klimat kräver mer energi

Långa, kalla vintrar gör att uppvärmning är en stor del av energiförbrukningen i Norden. I Norge använder hälften av alla hushåll eluppvärmning, vilket är en av anledningarna till att elanvändningen per capita är betydligt högre än i Sverige och Finland, där fjärrvärme i regel är vanligare. Samtidigt har utvecklingen av värmepumpar och andra effektiva uppvärmningslösningar gjort att elanvändningen per bostadsyta minskat över tid.

• Norge: Eluppvärmning står för cirka 50% av bostadsuppvärmningen.

• Sverige: 50% av hushållen har fjärrvärme, medan ca 20% använder eluppvärmning eller värmepumpar.

• Finland: Fjärrvärme är vanligast och står för ca 46% av uppvärmningen, medan eluppvärmning används av ca 20% av hushållen.

2. En elintensiv industri

Norden har en stor basindustri som papper- och massaproduktion, gruvdrift och ståltillverkning, vilka kräver stora mängder el. Finland och Sverige har exempelvis en av världens mest elintensiva skogsindustrier, medan Norge har en stor aluminiumproduktion som drivs av landets vattenkraft. Industrins elektrifiering är en central del av lösningen för att minska utsläppen – och där ligger Norden i framkant.

• Norge: Industrin står för ca 40% av landets totala elanvändning, främst aluminiumproduktion.

• Sverige: Industrisektorn står för ca 38% av elanvändningen, med skogs- och stålindustrin som stora förbrukare.

• Finland: Industrin använder ca 47% av landets el, främst inom pappers- och massaindustrin.

3. Hög levnadsstandard och elektrifierade hushåll

Hushåll i Norden har generellt tillgång till många elektriska apparater, stora bostadsytor och en välutbyggd laddningsinfrastruktur för elbilar, vilket bidrar till en hög elanvändning. Samtidigt ligger vi långt framme när det gäller energieffektivisering och smarta lösningar, vilket är avgörande för att hålla nere både kostnader och belastningen på elnätet.

• Norge: Näst högsta elanvändningen per capita i Norden – ca 23 000 kWh per person och år.

• Sverige: Ca 13 500 kWh per person och år.

• Finland: Ca 14 000 kWh per person och år.

Norges höga elanvändning beror på att både hushåll och industri är starkt elektrifierade, och landet har dessutom världens högsta andel elbilar. Och tack vare stabil och billig vattenkraft har även den energikrävande aluminiumindustrin etablerats där. Island har högst elförbrukning per person i Norden, tack vare billig förnybar energi från geotermiska källor. Det lockar elintensiv industri som aluminiumfabriker och serverhallar.

4. God tillgång till fossilfri el – men mer behövs

Cirka 87% av Nordens elproduktion är fossilfri, vilket innebär att inga fossila bränslen används som energikälla i elproduktionen. I Sverige är samma siffra faktiskt hela 99%. Men faktum är att det behövs lika mycket el som vi redan har för att all fossil energi ska kunna fasas ut från svensk industri och transportsektor. Prognoserna pekar på att elanvändningen kommer att mer än fördubblas i Sverige till 2045. Även i våra grannländer ser vi ett stort behov av mer el i framtiden.

• Sverige: Elanvändningen kan öka från dagens ca 140 TWh till över 300 TWh år 2045.

• Finland: Förväntad ökning från ca 90 TWh till 150–170 TWh fram till 2050.

• Norge: Behovet kan stiga från ca 140 TWh till över 200 TWh till 2050.

Det betyder att alla fossilfria kraftslag behöver byggas ut i hög takt i hela Norden. Fortum är en av de aktörer som kan bidra.

5. Smarta elavtal och energilösningar

Många nordiska elkunder har elavtal med rörligt elpris jämfört med exempelvis övriga Europa där fasta elprisavtal är mer vanligt förekommande. Mest flexibla är norrmännen där cirka 95% av elkunderna har så kallat timprisavtal som följer elpriset timme för timme. Samma siffra i Sverige är 14% men väntas öka i takt med att fler byter till elbil. Finland ligger strax däremellan med cirka 30% andel timprisavtal.

Timprisavtal blir extra gynnsamt för dig som har stor förbrukning som går att styra till de billigare timmarna, tex elbilsladdning eller eluppvärmning. I Sverige är än så länge rörligt månadsavtal vanligast där du följer variationerna i elpris från månad till månad men slipper bry dig om dyra eller billiga timmar. Redan idag finns en rad smarta digitala verktyg för att optimera och styra elanvändningen. Utvecklingen av nya tjänster och smart styrning pågår i rask takt.

Fortum-appen gör det enkelt

Upptäck allt om din el på ett och samma ställe, finns både som app och på webben. Du kan bland annat:

• Se hur mycket el du använder och jämföra elanvändningen över tid

• Följa elpriset i realtid och planera din elanvändning

• Ställa in prisbevakning

Ladda ner appen

Tallriksmodell – En guide för framtidens elanvändning

För att möta utmaningarna som hög elanvändning och elektrifieringen för med sig, behöver elsystemet vara i balans. Det är viktigt för både individer och företag eftersom ett balanserat system ger stabila och förutsägbara elpriser. Precis som att vi människor behöver olika näringskällor i vår kost för att må bra, behöver elsystemet olika kraftslag med varierande förmågor för att fungera optimalt. Fortum har valt att kalla det för tallriksmodellen.

Vind- och solkraft, har den goda förmågan att generera billig energi när det blåser eller när solen skiner. Men för att kunna generera stabil energi alla årets dagar krävs också flexibla och stabila kraftslag. De flexibla kraftslagen, framförallt vattenkraften, kan öka och minska i effekt snabbt för att täcka upp när vinden och solen inte levererar. De planerbara kraftslagen, kärnkraft och kraftvärme, står för stabiliteten i systemet och minskar behovet av flexibilitet och elnätsutbyggnad.

Många studier visar att ungefär en tredjedel väderberoende, en tredjedel stabila, planerbara och en tredjedel flexibla kraftslag är den optimala mixen i ett kraftsystem, om målet är ett fossilfritt, leveranssäkert och konkurrenskraftigt elsystem.