• Det produceras enorma mängder nya kläder globalt varje år. 2014 var en tröskel – det var nämligen första gången som siffran uppskattades överstiga 100 miljarder klädesplagg, i alla fall enligt konsultbyrån McKinsey.

• Enligt sajten Vox rör det sig i dag om ett spann mellan 80 och 150 miljarder.

• 2021 omsatte den totala klädmarknaden 1,5 biljoner dollar (alltså 1,5 miljoner miljoner) och hela branschen anses vara värd 3 biljoner dollar.

• Enligt siffror från Naturvårdsverket har den svenska textilkonsumtionen ökat med nästan 3 kilo per person, eller 30 procent mellan 2000-2019.

• Sammantaget konsumerar vi ungefär 13,7 kilo per person och år, bortsett från pandemiåret 2020 då siffran sjönk till 12 kilo – varav ungefär 10 kilo är kläder.

• I statistiken ingår dock inte e-handel från EU-länder.

• Framförallt är det så kallat snabbmode (fast fashion) som står för de stora utsläppen i förbindelse med textilkonsumtion.

• Enligt en studie från Chalmers 2020 med rubriken ''The environmental impact of fast fashion'' räknar man med att modeindustrin i sin helhet står för ungefär 10 procent av de globala växthusgasutsläppen.

• Branschen genererar över 90 miljoner ton avfall och konsumerar 80 miljarder kubikmeter vatten varje år.

Precis som med maten är det lätt att tänka på transporter som en stor miljöbov, men det är i den komplexa produktionen och värdekedjan som utsläppen sker. Därför är det bästa sättet att bidra till hållbarhet helt enkelt att förlänga de befintliga plaggens livstid genom att handla second hand eller genom att lappa, laga och sy.

En motreaktion kan skönjas. Dels dyker ständigt nya sätt upp för att kunna hyra och prenumerera på kläder; dels forskas det flitigt på nya typer av material och återvinningstekniker för att öka det cirkulära kretsloppet.Kanske kan våra förebilder leda vägen mot en mer hållbar klädindustri? Den svenska influencern Therése Lindgren meddelande till exempel nyligen att hon slutar samarbeta med fast fashion-bolag utan hållbarhetstänk.