I ekonomisk bemärkelse så har samhället fram till nu i mångt och mycket fungerat som en rät linje. Vi har producerat, använt och slängt. Det är en typ av resurshållning som inte längre har en plats i det moderna samhället, där allt fler företag strävar mot att bli mer cirkulära i deras produktionsmönster, samtidigt som konsumenterna blir mer cirkulära i sitt konsumtionsmönster. Men det finns många utmaningar kvar, inte minst inom plastindustrin.

Plastens givna plats i den cirkulära ekonomin

Att plast inte hör hemma i naturen är alla överens om. Men klarar vi oss helt utan materialet? Förmodligen skulle det moderna samhället få det svårt om den slittåliga plasten plötsligt skulle försvinna. Därför behöver vi istället bli bättre på att ge plasten den självklara platsen som den bör ha i den cirkulära ekonomin. Helt enkelt göra livscykeln längre och mer hållbar.

Det rapporteras dagligen om plastens negativa effekter, om hur den skräpar ner våra hav och hur den i andra länder dumpas och förbränns utan att ta tillvara på energin.

Något som det sällan talas om är hur plasten är en förutsättning för en fungerande sjukvård, en livsmedelsindustri som vill minimera matsvinn och är generellt ett enormt mångsidigt material som används i alla samhällssektorer.

Ett slutet kretslopp

Hade plastanvändningen också blivit helt cirkulär, ett slutet kretslopp, så skulle det ställa krav på nya hållbara affärsmodeller. Men i ett hållbart samhälle kan vi inte längre producera, använda och dumpa plast. Vi måste istället skapa en fungerande avfallskedja där man kan materialåtervinna det som går och energiåtervinna resten. Om man sorterar plast på rätt sätt så skulle man kunna återanvända den upp till tio gånger(!) innan den måste energiåtervinnas.

Det finns två grundregler

Det används upp till 500 olika plastsorter idag och det är en utmaning om man vill materialåtervinna. Vi skulle istället behöva större volymer av färre sorter vilket skulle öka möjligheterna till återanvändning av materialet. Men det finns även ett behov av ekonomiska incitament som styr mot ökad återanvändning.

Fram till dess kan vi konsumenter hålla oss till två enkla grundregler, 1) källsortera och 2) köp produkter av återvunnen plast (står på förpackningen). Då hjälper du till att skapa en renare framtid.

Läs mer om vad vi på Fortum gör för ge plasten en självklar plats i den cirkulära ekonomin.

Den cirkulära ekonomins grunder

I en cirkulär ekonomi övergår vi alltså från att förbruka och slänga till att i stället bli användare av produkter och använda produkterna för funktionernas skull (genom att ex. hyra, dela, leasa eller låna). Produkter designas med egenskaper som gör att de enkelt kan plockas isär, så att de ska kunna lagas, uppgraderas, renoveras, omtillverkas och återvinnas. Nedan går vi igenom den cirkulära ekonomins grundbultar:

• Designa bort avfall

Här skapas inte avfall, utan produkter och material är snarare skapade för att cirkulera.

• Motståndskraft genom mångfald

I en snabbt utvecklande värld kommer produkter behöva vara mångsidiga och ha en hög anpassningsförmåga. Detta så att de kan användas länge och inte förlora i värde när det kommer nya trender och behov.

• Använd energi från förnybara källor

System ska drivas helt på energi från förnybara källor.

• Tänk i system

Att tänka i system minimerar risker. Helt enkelt genom att förstå hur delar av system påverkar varandra och hur det systemet i sin tur påverkar andra system. I en cirkulär ekonomi står allting i förhållande till sin omgivning.

• Från avfall till nytt

Tanken är att exempelvis produkter ska designas för att hålla länge och återanvändas många gånger men när de väl går sönder eller är obrukbara, ska delarna kunna användas för att tillverka nya produkter.