När elen uppfanns förändrades sättet på hur vi lever våra liv. Elens historia är fylld av spännande – vi var ju bara tvungna – event och uppfinningar. På den här sidan går vi igenom elens historia från Benjamin Franklins drake till robotdammsugaren.
Kan du tänka dig att leva ett liv utan el? Nej, det går nästan inte att föreställa sig. Tänk vad mycket du använder el till varje dag. Du tänder lampor, laddar mobiltelefonen, tittar på tv, lagar mat och använder en mängd andra elektriska apparater som hårtork, mikrovågsugn och spelkonsoler – varje dag. Men har du funderat på vad el egentligen är och hur samhället elektrifierades? Här tar vi med dig på ett stycke elhistoria. Häng med!
Elektricitet uppstår när positivt och negativt laddade elektroner kopplas ihop genom en ledare. När elektronerna rör sig uppstår elektrisk ström och med strömmen kan olika elektriska apparater drivas. För att det ska bli el behövs dock också energi. Energi för att producera el kan vi få från till exempel sol, vind och vatten men också från olja och kol. Det är alltså exempel på olika energikällor. Tänk till exempel hur vattenkraft fungerar. Vattenrörelsen får en turbin att snurra med hjälp av rörelseenergi. Denna energi omvandlas till elektrisk energi med hjälp av en generator. Den elektriska energin kan sedan omvandlas till exempelvis värmeenergi när du slår på en spisplatta i köket för att koka ett ägg eller steka några pannkakor.
När vi människor producerar el gör vi det genom att använda fossilfria, förnybara och icke förnybara energikällor. Icke förnybara energikällor är olika fossila bränslen som gas, olja och kol. Som du hör på namnet kan dessa inte förnya sig, eller rättare sagt de kan bara förnya sig mycket långsamt. Det innebär också att de i princip kan ta slut. Vad är då förnybara energikällor? Jo, det är energikällor som kan förnya sig. Exempel på förnybara energikällor är vindkraft, vattenkraft och solkraft. En fördel med förnybara energikällor är alltså att de inte tar slut.
Olika elavtal för olika livssituationer
100% fossilfri el - vi säkerställer detta med hjälp av ursprungsgarantier från fossilfria energikällor motsvarande din elanvändning
Smartare elanvändning
Nu vet du vad el är och att det finns olika typer av energikällor. Men hur börjar historien om elen? Ja, som många historier börjar, börjar också historien om el med orden: "Redan de gamla grekerna…". De fascinerades nämligen av elektricitet, eller närmare bestämt av statisk elektricitet som man får när två material gnuggas mot varandra. Denna fascination av urladdningar från statisk elektricitet fortsatte genom århundradena och maskiner som genererar statisk elektricitet konstruerades.
På 1700-talet kunde Benjamin Franklin i USA visa att elektricitet handlade om positiva laddningar kontra negativa laddningar. Med hjälp av en drake kunde han också demonstrera att blixtar helt enkelt var elektriska urladdningar.
Britten Michael Faraday uppfann de första eldrivna apparaterna som blev grunden till elgeneratorer och motorer. Den första elektriska apparat som användes i lite större system var telegrafen och då är vi inne i 1800-talet.
Thomas Edison som senare fick patent på glödlampan var faktiskt just telegrafingenjör, och på tal om viktiga patent fick Alexander Graham Bell patent på telefonen som ju så klart var en annan viktig uppfinning. Med industrialiseringen på 1800-talet ökade elanvändningen, och i slutet av 1800-talet kom de första elkraftverken. Först användes likström i ledningarna men när Nikola Tesla utvecklade teknik för växelström blev det enklare att överföra kraft över stora avstånd.
Allt fler maskiner blev eldrivna istället för ångdrivna. Att använda el var ett tecken på att ett land kommit långt i sin utveckling. Helt enkelt – ju mer el som användes, desto högre grad av civilisation. På 1970-talet har vi insett att det finns problem med vår höga elförbrukning och idag försöker vi att effektivisera så mycket som möjligt och framför allt använda el som har producerats på ett miljövänligt sätt.
I slutet av 1800-talet tänds för första gången elektriska lampor i Sverige. Det resulterade bland annat i att arbetsdagarna, som hittills till mångt och mycket varit styrda av ljus från solen, nu kunde förlängas. Detta i sin tur ledde till ökad produktion i fabrikerna och industrierna.
När sedan elektrisk kraft kunde överföras från plats till plats med växelström började elektrifieringen av hela Sverige på allvar. I början var det främst fabriker och industrier som hade tillgång till el och belysning. Det dröjde alltså innan elektriciteten blev tillgänglig för gemene man. År 1902 antog riksdagen den första ellagen, och efter första världskriget byggdes elektrifieringen ut på allvar och även privata hem kunde börja tända elektriska lampor.
År 1918 kom en ny lag som möjliggjorde utbyggandet av vattenkraft. På 1930-talet började stamnätet att byggas ut och snart kunde el från norra Sverige överföras till mellersta Sverige. Tack vare alla elföreningar och elkraftverk som grundades var elektrifieringen av Sverige klar på 1950-talet. På 1960-talet byggdes olje- och koleldade kraftverk och något senare byggdes de första kärnkraftverken i Sverige.
Vi är helt elberoende idag och det är inte så konstigt. Den snabba tekniska utvecklingen har ökat vårt beroende av el och förenklar våra liv på många sätt. I Sverige kommer mycket av den elen vi producerar från vatten-, kärn- och vindkraftverk, vilket är bra. För att klara elektrifieringen av samhället behöver vi balans i elsystemet och bygga ut systemet på ett hållbart sätt. Med det sagt finns det ett behov av en energimix där det finns väderberoende kraftslag i kombination av planerbar kraft.
