Här ska vi titta på elförbrukningen i olika typer av boenden och hur man kan hitta ett så kallat lågenergihus. Hur och var du bor har nämligen en stor betydelse för hur mycket el du förbrukar.
Driftkostnader inkluderar alla kringkostnader som kommer med din bostad. Exempel på driftkostnader är hemförsäkring, sophämtning, vatten – och el. Driftkostnaderna skiljer sig åt beroende på om du bor i villa eller lägenhet och om du äger eller hyr bostaden. För en villa är driftkostnaderna högre än för en hyreslägenhet eller en bostadsrättslägenhet.
Det samma gäller elförbrukningen. Även den är alltså högre i villor än i lägenheter. Det som drar mest el i både hus och lägenheter är uppvärmning och varmvatten. Här brukar man prata om bostadens energiprestanda. Det är ett mått på bostadens energianvändning, alltså hur mycket energi som normalt används under ett år.
Hur kostnaden för elförbrukningen blir beror därför mycket på hur bostaden värms upp, till exempel med direktverkande el, fjärrvärme eller solceller. Enligt Boverkets byggregler finns ett minimikrav på en bostads energiprestanda genom ett framräknat primärenergital. Primärenergitalet används sedan för att bedöma bostadens energiklass och energideklaration. All annan el som förbrukas kallas för hushållsel. I hushållsel ingår alla elektriska produkter som vitvaror, belysning och datorer.
Läs mer om smarta verktyg för energieffektivitet.
Det går inte att precisera exakt hur mycket el olika bostäder och hushåll förbrukar. Det beror på flera olika faktorer. Vi har redan sett att boendeformen och uppvärmningsformen spelar in, men även geografiskt läge och bostadens ålder påverkar elförbrukningen.
Den som bor i en villa betalar både för uppvärmningen och hushållselen. Eftersom uppvärmning står för en stor del av elförbrukningen blir elkostnaderna ofta mycket högre för en stor villa jämfört med en mindre lägenhet. Normal elförbrukning för en villa med direktvärmande el är ungefär 25 000 kWh per år. För en villa med annat uppvärmningssystem som till exempel fjärrvärme eller bergvärme är genomsnittsförbrukningen 5 000 kWh per år. Förutom värmesystemet har husets ålder, isolering och tätning av fönster och dörrar stor betydelse för hur energieffektivt det är.
Elförbrukningen i en lägenhet, både hyresrätt och bostadsrätt, är normalt mycket lägre och även jämnare fördelad över året jämfört med elförbrukningen i en villa. En genomsnittlig elförbrukning för en lägenhet är cirka 2 000 kWh per år. En större lägenhet kan dock använda ungefär lika mycket el som en villa, alltså cirka 5 000 kWh.
Normal elförbrukning i lägenhet och villa.
Hur du betalar för elen i en bostadsrätt kan variera. Ibland ingår både uppvärmningskostnaden och hushållselen i månadsavgiften och ibland ingår bara uppvärmningskostnaden. Vissa föreningar väljer att teckna ett gemensamt elavtal och fördelar sedan elkostnaden på hushållen. I andra föreningar tecknar varje bostadsrättsägare eget elhandelsavtal och betalar för sin egen el.
Att bo i en hyresrätt är normalt ett energieffektivt sätt att bo på. Man bor ofta på en mindre yta och varmvatten och uppvärmning ingår vanligtvis i hyreskostnaden. Hur el och uppvärmning betalas i en hyreslägenhet kan dock se olika ut. Man brukar tala om varm- och kallhyra, alltså om hyran inkluderar uppvärmnings- och varmvattenkostnaden eller inte. I de flesta hyresavtalen ingår varmvatten och uppvärmning i hyran och då betalar hyresgästen bara för hushållselen.
En energideklaration ger information om bostadens energianvändning. Det är ett krav enligt lag och ska finnas med vid en bostadsförsäljning. Ett lågenergihus med bra energiprestanda är mer attraktivt på marknaden än en bostad med hög energiförbrukning. För en bostadsrätt är det bostadsrättsföreningens ansvar att tillhandahålla en energideklaration. För att beräkna energiprestandan för ett hus tar man byggnadens energianvändning och viktar det med typ av energislag. Fjärrvärme ger en lättare viktning än till exempel direktverkande el och fossila bränslen. Även husets geografiska läge spelar in i beräkningen.
En energideklaration sammanställs av en certifierad expert efter en utförd energibesiktning och är giltig i tio år. Energideklarationen beskriver energiprestandan och vilken energiklass bostaden har från A till G. Ett nytt hus har ofta bättre energiklass än en äldre byggnad. Alla faktorer som påverkar bostadens energianvändning undersökts, till exempel värmekällor, varmvatten, isolering och tätning av fönster och dörrar. I en energideklaration finns även förslag på hur energiförbrukningen kan effektiviseras.
Efter en energibesiktning och en energideklaration får bostaden en energiklass som förklarar byggnadens energiprestanda. I klassningssystemet finns sju energiklasser, A–G. Ett hus med energiklass A är mycket energieffektivt medan ett hus med energiklass G har hög energiförbrukning – ju mer el som byggnaden förbrukar, desto sämre energiklass.
Ett hus som tillgodoser kraven för ett nybyggt hus får energiklass C. Har huset bättre energiprestanda hamnar det i klass A eller B, och har huset sämre energiprestanda i klass D och G. Vilken energiklass huset har påverkar elförbrukningen och således också elkostnaden. Det finns olika sätt för att ge ett hus en bättre energiklass. En del är komplicerade och kostsamma som att byta husets värmekälla och kontrollera isolering och tätning. Men det finns också enklare sätt att spara energi på. Ett sätt är att se över ditt elavtal så att avtalet passar din boendeform, din ekonomi och din elförbrukning. Förbrukning av hushållsel kan du påverka oavsett om du bor i hus eller lägenhet. Sänk inomhustemperaturen, duscha kortare, använd LED-lampor och investera i energiklassade vitvaror är några tips för att sänka elförbrukningen.
Vid försäljning av hus och bostadsrätter ska bostadens energideklaration vara tillgänglig. Det är ett enkelt sätt för spekulanter att kontrollera bostadens energiprestanda och välja ett boende med bra energieffektivitet. Ett nyare hus har ofta en bättre energiklassning än ett äldre hus men isolering, tätning och val av värmekälla har stor betydelse för energieffektiviteten. Hos en del mäklarbyråer kan kunden till och med filtrera bostäderna efter hur energieffektiva de är för att enklare kunna göra ett hållbart val och hålla nere sin energiförbrukning.
Som vi har sett påverkas elförbrukningen av en mängd olika faktorer. Hur du bor, var du bor och uppvärmningsformen är några av de faktorer som påverkar elförbrukningen och hur energieffektivt boendet är. Vad som passar dig bäst beror på din livssituation och dina ekonomiska förutsättningar.
Energiprestanda är ett mått på bostadens energianvändning, hur mycket energi som normalt används under ett helt år.
Kort förklarat så så är det en klassifiering av byggnadens elförbrukning. Desto mer el en byggnad förbrukar - desto sämre energiklass.
Det finns sju stycken energiklasser, A–G. Ett hus med energiklass A är mycket energieffektivt medan ett hus med energiklass G har hög energiförbrukning.
Vid val av bostad är det viktigt att ha tillgång till en energideklaration som ger information om byggnadens energianvändning. Med hjälp av energideklarationen kan du tydligt se energiförbrukningen och hur den kan effektiviseras. Energideklarationer kan också användas för att jämföra elanvändningen i olika typer av bostäder – allt för att hitta så energieffektiva hus och lägenheter som möjligt.
