Ankkurvan - en utmaning för elsystemet
Att förstå hur vår elförbrukning varierar under dagen är avgörande för att bli mer energieffektiv. Ett mönster för elförbrukning som ofta diskuteras är ankkurvan. Ursprungligen kommer fenomenet från Kalifornien, där det finns mycket solkraft, men fenomenet finns även i Europa, om än i mindre utsträckning. Vi har tidigare nämnt "Kalle Anka-knixen" här på bloggen, som är samma fenomen och blir särskilt tydlig på självaste julafton.
Vad betyder ankkurvan?
Ankkurvan, som namnet antyder, ser ut som en anka utritat på en graf. Den visar hur vår elförbrukning ökar på morgonen när vi vaknar och startar våra dagar, sjunker lite mitt på dagen, och sedan ökar igen på kvällen när vi kommer hem och använder mest el. På natten sjunker förbrukningen eftersom de flesta av oss sover. Men så här års är svängningarna ovanligt stora, med minuspriser på dagen och höga priser morgon och kväll.
Extremt låga priser
Under förra året såg vi tendenser till stora svängningar, och detta år är inget undantag. En av orsakerna är ett stort överskott av solel, främst från Tyskland, som importeras till södra Sverige (SE4). Detta leder till extremt låga elpriser mitt på dagen, ofta till och med minuspriser, för att sedan vända uppåt när solen går ner och förbrukningen ökar.
Elpriserna sätts dagligen baserat på efterfrågan och utbud. När det finns mycket väderberoende el, som sol- och vindkraft, kan elpriserna ibland bli negativa vilket särskilt gynnar dig som har timpris och kan flytta din förbrukning till de timmarna. Det innebär också att producenter måste betala för att bli av med sin el, vilket signalerar en obalans i systemet och kan påverka både nuvarande producenter och framtida investeringar i elproduktion negativt.
Jackpott eller ett energisystem ur balans?
Som vi har skrivit förut så är alltså negativa elpriser inte en jackpott utan snarare ett tecken på ett energissystem ur balans. På både kort och lång sikt behöver vi skapa en bra balans mellan samtliga kraftslag; planerbar och väderberoende produktion och flexibilitetsresurser där vattenkraften är den ojämförbart viktigaste. Ett välbalanserat elsystem, det Fortum kallar för tallriksmodellen, innebär en lägre total kostnad och ger också den förutsägbarhet som behövs för de stora investeringar i både produktion, nät och ny efterfrågan som är en förutsättning för att nå målet om att ersätta fossila bränslen i transportsektorn och industrin med fossilfria alternativ. I det motsatta scenariot kan effekten bli att utbyggnaden av både planerbar och väderberoende produktion minskar vilket leder till att elektrifieringen av industrin och samhället dröjer.
