Fram till för ett par år sedan talades det inte så mycket om betydelsen av balansen mellan hur mycket el som används och hur mycket el som produceras, trots att den är helt nödvändig för att vårt elsystem ska fungera. Nu kommer ämnet upp allt oftare, helt enkelt därför att det är svårare att hålla balansen allteftersom kärnkraft i söder ersätts med vindkraft i norr. För dig som konsument märks det genom att elen både kan bli mycket billigare och mycket dyrare och att det varierar mer.

Att vädret påverkar elpriset är inget nytt. De år vi haft mycket nederbörd och mycket vatten i vattenkraftens magasin har vi historiskt haft lägre elpriser. Samtidigt har riktigt kalla vinterdagar pressat priserna uppåt när mer el använts för inte minst uppvärmning. Med mer vindkraft i systemet så blir vädrets betydelse för elpriset allt större.

Bra för några eller bra för alla?

Natten mot annandag påsk var det under flera timmar negativt elpris på grund av kraftiga vindar i hela Norden, medan det på morgonen den första februari låg över två kronor per kilowattimme – en skillnad på tusentals procent.

För en stor del av alla hushållskunder som har små möjligheter att flytta på sin elanvändning kommer ett elavtal med timmätning ge stundtals både mycket låga och höga kostnader. Kunder som kan flytta på sin elanvändning eller lagra energi har däremot möjligheter att dra nytta av prisvariationerna på dagens elmarknad, även om det i praktiken inte handlar om några stora belopp.

För samhället i dess helhet, inte minst då just elektrifiering inom alla sektorer är avgörande för att nå klimatmålen, är en bra balans mellan planerbar och väderberoende produktion viktig. Det innebär en lägre så kallad systemkostnad, alltså när kostnaderna för investeringar i elnät, behovet av reglerkraft, kritiska stödtjänster, energilager och liknande också räknas med.

Möjligheten att hålla balansen avgörande

Ett exempel från tidigare i år visar på utmaningens storlek redan med nuvarande andelar vindkraft. I slutet av januari minskade vindkraftsproduktionen med 97 procent på mindre än två dygn, lika mycket som kärnkraften producerade under samma period. Samtidigt reglerade vattenkraften konstant upp och ned för att försöka matcha vindkraftens variationer.

Vindkraften (och solkraften) behöver matchas med något för att kraftsystemet ska kunna vara i balans och med de volymer det handlar om är alternativen inte så många.

Det finns olika sätt att åstadkomma balansen, men det enda som idag, till en rimlig kostnad, kan matcha stora volymer någon längre stund är vattenkraften med dess stora magasin. Även om vattenkraften inte får byggas ut mer så går det att göra den ännu bättre genom att kombinera olika tekniker.

I Forshuvud där ett större batteri är kopplat till vattenkraftverket blir kraftverket bättre på att matcha även snabba förändringar, då ett batteri kan reagera på millisekunder medan vattenkraftverket behöver upp till en minut på sig att öka eller minska. När de kopplas samman används alltså båda teknikernas fördelar samtidigt som de tar ut varandras svagheter. Svenska kraftnät har också avtal med stora kunder som kan kopplas ifrån om det behövs för att kunna hålla balansen, exempelvis pappersbruk som stänger ned vid behov.

Idag pratas det mycket om vätgaslager kopplat till vindkraften, där vätgas produceras och lagras när det finns stora överskott och sedan används vid behov för att producera el när det blåser mindre. Det här ligger fortfarande relativt långt fram i tiden och är ännu en dyr teknik med stora energiförluster. I närtid är den mer realistiska användningen av vätgas i första hand att ersätta fossila bränslen i industrin och i andra hand att genom tillhörande vätgaslager kunna justera ned vätgasproduktionen under de timmar elen är som dyrast. Vätgasen blir då en flexibel resurs för att ta hand om elöverskott men bidrar inte med elproduktion.

Skenande prisskillnader

Men oavsett vilka lösningar som används så behövs det en balans mellan olika kraftslags egenskaper för att på så sätt hålla balansen i systemet. En stor utmaning är att planerbar kärnkraft i södra Sverige lagts ned samtidigt som det byggs stora volymer vindkraft i norra delarna av landet. Det har inte bara påverkat förmågan att hålla balansen, det betyder även att förmågan att transportera elen från norr till söder blivit viktigare och svårare. Vi saknar både i dag och för många år framåt tillräcklig överföringskapacitet.

Så förutom större prisvariationer på elen, som beror på vindförhållandena, så förstärks den av att elen i norr inte kommer ner till användare i söder. Att det här problemet ökar snabbt syns på prisskillnaderna mellan de fyra elområden som Sverige är indelat i. Under åren 2018 och 2019 betalade Skånes elkonsumenter nära en miljard kronor mer för sin el jämfört med motsvarande antal i norra Sverige. 2020 var den summan över nio miljarder och bara för de första månaderna nu i år handlar det om 2,5 miljarder och prisskillnaderna spås öka än mer kommande år.

Mer fokus på system och egenskaper

För att klara klimatomställningen kommer elanvändningen att behöva nära nog dubbleras på tjugo år. Så det vill till att vi använder elen smart, men också att elsystemet fungerar. Negativa elpriser kan låta väldigt attraktivt för elkunderna, men det är tyvärr mer ett tecken på att systemet är i allt kraftigare obalans. Elsystemet är ett av de mest komplicerade system vi har och att marginalerna i systemet har krympt och fortsätter att krympa är varningssignaler vi bör ta på stort allvar.

Per-Oscar Hedman
Kommunikationschef Sverige