Varför krävs det egentligen balans i elnätet?

− Det finns ingen lagringsmöjlighet i elsystemet. Det innebär att elektricitet inte kan tas ut när det passar, utan måste levereras samtidigt som den produceras.

Därför krävs det balans vid varje tidsenhet. Energi kan förstås lagras i bränsle, vatten, batterier och annat. Men när elektriciteten väl produceras måste den också konsumeras. Jag brukar likna det vid en bil − om vi har för mycket energi i systemet gasar vi för hårt, och då går det för fort. Säkerhetsnivån är en frekvens på 50 Hz. Man kan likna det vid att vi alltid måste köra 90 km/h, varken fortare eller långsammare.

Vad händer när det inte är balans?

− Om det är för mycket energi i systemet innebär det att vi trycker gasen i botten – då blir det för hög frekvens och maskiner går sönder. Om alla i Stockholm till exempel skulle ta en timmes sovmorgon samtidigt, så förskjuts energiförbrukningen. Då passar inte den tänkta produktionsplanen, och vi gasar för mycket jämfört med förbrukningen som inte ägde rum.

I Sverige har vi definierat 50 Hz som nivån för balans i elnätet, och det finns automatiska reserver som upprätthåller detta, vilket kallas för frekvensreglering. Men i princip varje timme behövs även större justeringar, eller balansreglering. Det innebär att Svenska kraftnät köper upp- eller nedregleringar, framförallt i lättreglerad vattenkraft som startar produktionen om förbrukningen är högre, och stannar om förbrukningen är lägre än planerat.

Vad innebär begreppet i det här sammanhanget? Man pratar ofta om flexibilitet.

− Att vara flexibel är att hjälpa elsystemet även på kortare sikt när det går upp och ner. Om många till exempel har köpt elbil och ska ladda samtidigt kan det bli trångt i nätet. Men om man då laddar när det inte är så hög belastning kanske elnätsägaren inte behöver investera mer i en ny kabel. Det finns alltså nyttor både lokalt och nationellt som kunder kan bidra till.

Som elkund behöver jag vara flexibel och acceptera att förändringen sker – och om det är samma komfort påverkas jag inte. I framtiden kommer flexibiliteten och kundresponsen, som det kallas, bli viktigare för att köra och balansera elsystemet. Vi såg till exempel i vintras att kundresponsen blev stor och hjälpte elsystemet. Det var framförallt en generell minskning av förbrukningen över hela dygnet, men det blev också tydligt att många elkunder har kunnat flytta sin elkonsumtion just från topptimmarna till lägre lastade timmar.

Men om jag inte har timavräkning spelar det väl ingen roll när på dagen jag förbrukar min el?

− Det kan verka så. Men du påverkar faktiskt elpriset hela dagen eftersom vi har marginalprissättning, där priset sätts efter den dyraste elproduktionen som startas den dagen. I värsta fall kan det vara kol- eller gaskraft från Tyskland, vilket är både dyrt och fossilbaserat. Om den produktionen inte behöver starta får alla ett lägre elpris och i slutändan ett lägre koldioxidutsläpp. Så visst spelar det roll! Många små förändringar påverkar priset, samtidigt som man hjälper till med den gröna omställningen.

Kommer det bli mer och mer viktigt med en högre andel förnybara energikällor?

− Absolut. Ju mer väderberoende kraft som installeras i Sverige och de länder vi är sammankopplade med, desto mer planerbar flexibilitet behövs för att kunna köra systemet. Jag upplever att vi generellt behöver tänka mer på miljö och klimat när vi använder el.

Eftersom den dyraste elen nästan alltid är fossilbaserad, så det går verkligen att göra skillnad. Genom att undvika topparna får du lägre elräkning, samtidigt som du bidrar till en lägre marginalprissättning och bättre balans i elsystemet. Det leder till mindre användning av fossila energislag, vilket sänker klimatavtrycket och påskyndar den gröna omställningen. Det är viktigt att förstå att många små åtgärder kan göra stor positiv skillnad.