Varför fortsätter plast att vara ett användbart och nödvändigt material trots sina problematiska egenskaper?

− Plast är lätt, billigt, formbart och icke-ledande. Det har alltså många av de egenskaper som vi behöver i vår teknikvärld, och som underlättade framväxten av den linjära ekonomin – vilket i dag ironiskt nog är ett av våra stora problem. Plasten hjälper oss att spara energi, den gör det möjligt att bibehålla hygien på sjukhus, och tar oss mer eller mindre till månen. Men alla plastens positiva sidor medför också utmaningar, eftersom det gör att vi använder plasten för lätt, för mycket och att vi inte tar hand om den som ett värdefullt material.

Du har jobbat med plastfrågan i många år nu. Hur ser utvecklingen ut på återvinningssidan och var står vi i dag ur ett nordiskt perspektiv?

− Utvecklingen går framåt, både vad gäller återvinningstekniker och kapacitet, men framförallt vad gäller design för återvinning − vilket ju är en förutsättning för att det ska bli något återvunnet. Alla länder i Norden är ungefär lika bra (eller dåliga) på plaståtervinning, även om våra insamlingssystem kan se lite olika ut.

Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket.

Vilken är den svåraste plasten att återvinna?

− Den svåraste plasten att återvinna är komplicerade plaster i konstruktioner som byggnader och bilar. Varför det är komplicerat skiljer sig lite åt: I byggnader är sorteringen av plast svår och dyr att prioritera när man river eller bygger nytt. När man river kan det dessutom handla om gammal plast som kanske innehåller farliga ämnen som vi inte vill återvinna. För bilar handlar det mycket om kostnaden för att få ut stora plastdetaljer – det är ofta för tidskrävande för den som demonterar i förhållande till värdet på plasten.

Hur kan vi som konsumenter bli mer plastsmarta i vardagen?

− Man kan alltid tänka generellt på vad man köper, och det gäller inte bara för plast utan för alla material – vi har helt enkelt för mycket material i loopen. Så att inte köpa så mycket, eller ännu hellre köpa begagnat, hyra eller låna, är förstås det allra bästa. Annars är det viktigt att återvinna sina förpackningar, samt annan plast ifall kommunen även har den typen av insamling. Om man ska vara riktigt engagerad kan man ju tänka på att köpa förpackningar som är lättare att återvinna − vilket enkelt förklarat är förpackningar i ett enda material. Om det är plast ska den gärna vara så genomskinlig eller vit som möjligt.

Vilka typer av plast lämpar det sig att förlänga livet på genom nya användningsområden istället för att återvinna direkt?

− Alla plastprodukter egentligen, men framförallt elektronik och liknande produkter, eftersom de innebär en stor miljöpåverkan att tillverka (1200 kg avfall för en laptop och 86 kg för en mobil). Sen tycker jag att man ska komma ihåg att en återvinningsprocess alltid medför förluster. Jag tror att många tänker att ”lämnar jag in den här till återvinning så kommer den kunna bli helt ny” – men så är det ju inte. Man får kanske bara ut 50-70 procent av ursprungsmaterialet, samtidigt som det sliter på materialen att återvinnas. Därför är det här med att förlänga livet på våra prylar generellt viktigt.